|
||||||||||||
Fördröjning
Som beskrivits innan strålar inte alla frekvenser ut från samma punkt på ett högtalarelement. Högre frekvenser tenderar att bara komma från området närmast talspolens infästning i konen (eller domen). Ett fenomen som kan orsaka en del problem.
Eftersom en konhögtalare är djupare än t ex en domediskant kommer mera högfrekventa ljud från konen att nå lyssnaren något senare. Fördröjningen är mycket liten, i storleksordningen ett par hundra mikrosekunder. Likväl orsakar fördröjningen två problem. För det första blir frekvensgången ojämn där elementen lappar över varandra. För det andra påverkar fördröjningen ljudbilden något. Effekten är inte så tydlig, men ljudet kan tendera att bli något mindre tredimensionellt om fördröjningen är markant. Speciellt hornhögtalare där det ljudalstrande membranet sitter långt in i konstruktionen är bekymmersamma.
Ett sätt att kompensera för fördröjningarna kan man placera distansringar
på baffeln för att flytta fram mellanregister och bas något. Ett annat
sätt att nå en liknande effekt är att luta baffeln bakåt. Man måste då
vara medveten om att ljudet riktas mer mot taket, vilket i sig kan orsaka
oönskade reflexer.
I enklare högtalare kan man helt bortse från fördröjningsproblem, billiga
element försämrar ljudet mycket mer!
Se även avsnittet Elementplacering i djupled - fördröjning under rubriken Lådor - Elementplacering.
| Till sidans topp | Till förstasidan med ramar | E-post |