|
Ja, just det... det är precis vad det låter som - vanliga frågor
inom HiFi.
Hittar du inte svaret på din fråga här så prova mitt diskussionsforum.
Där har alla en chans att svara. |
Här har jag lagt upp några av de frågor som kommit:
Fråga: Om
man bortser från att det verkar svårare att lyckas med en trevägshögtalare
än tvåvägs och bara ser till vad högtalarna kan prestera - är någon konstruktion
att föredra? Rent spontant tycker jag att en trevägs borde bli mer homogen
och kunna återge hela frekvensregister utan dalar och toppar.
Det finns fördelar och nackdelar med samtliga konstruktioner. Det är väl
därför de finns, för att passa för alla önskemål. Det är tex. lättare att
finna element som passar ihop i en trevägshögtalare, men det blir dyrare
med det extra mellanregistret och de extra filterkomponenterna, som också
bidrar med förluster i delningsfiltret osv. Fråga:
Eftersom delningsfiltret kan vålla en del förtret
och kräva ombyggnad - vad tycker du om att dra ut kablarna från elementen
och ha delningsfiltret utanför lådan tills man är nöjd (naturligtvis utan
att göra något hål för någon anslutningspanel)?
Varför inte bygga in en låda på baksidan, som är öppen utåt, där filtret
sitter. Då kan du koppla om till det låter bra, och sedan bomma igen med
en plexiglasskiva, så blir det snyggt också.
Själv har jag alltid litat på mina beräkningar, och byggt in filtret från
början (vilket man ångrat ibland).
Fråga:
Du skriver på din sajt att elementen bör placeras
asymmetriskt på baffeln. På en annan sida sade man i lodlinje. Nästan
alla köpehögtalare och de byggsatser som presenteras av Hifikit eller
ljudia har ju den senare konstruktionen - varför?
Detta kanske kan vara idé att ta upp på HiFisidan. Det är ett ämne som
kan fylla flera sidor. Fördelar och nackdelar som alltid...
Generellt kan man säga att en punkformad ljudkälla ger den mest väldefinierade
ljudbilden. Om ljudkällan är mer utbredd, som den blir med fler än ett
element, försämras stereobilden. Elementen bör alltså placeras så nära
varandra som möjligt. Ju högre upp i frekvens, desto viktigare. Om elementen
placeras i en lodlinje blir den vertikala spridningen mindre, vilket ger
en bättre stereobild. Om elementen placeras osymmetriskt minskas dock
de akustiska resonanserna i lådan och kantreflektonerna på baffeln. Det
bästa är att prova sig fram. Du är det ju inte så lätt om man inte har
obegränsat med pengar, men om du bygger på ett sätt den här gången, kan
du bygga på ett annat sätt nästa gång. Det är så vi får erfarenhet.
Fråga:
Säg att jag har en högtalare som är ungefär en
meter hög med en volym på ca 60 liter vilket gör baffeln ganska så stor.
Har det betydelse vart på baffeln jag placerar elementen - mitt på, högt
eller lågt?
En stor baffel ger mycket kantreflektioner. Det är därför du kan se stora,
smala lådor, där basen är placerad på sidan, och övriga element på en
smal baffel (ett tips). Men om du bara ska ha en bas och en diskant, föreslår
jag att du placerar diskanten så högt upp som möjligt, och sedan basen
tätt under. Försök att bygga lådan så att diskanten hamnar något över
eller under lyssningspositionen (dvs. där du har öronen när du sitter
och lyssnar).
Fråga:
Jag har funderat på om det har någon betydelse
om man väljer båda sina elementtyper från samma tillverkare. Har det någon
fördel. Anpassar tillverkare sina element till varandra så att om jag
kan hitta bra diskanter och basar ifrån samma ställe så är det att föredra?
Det råder delade meningar om det. Varje tillverkare vill ju få oss att
tro att deras element passar bäst ihop. Men ibland har kanske har en tillverkare
väldigt bra baselement, medan en annan är bättre på diskanter. Då är det
bättre att blanda fabrikat. Tjuvkika gärna på redan byggda konstruktioner
i tidningar och andra ställen där det avslöjas vilka element som använts.
på så sätt kan man få ett hum om vilka som är bra på vilka områden.
Fråga:
Jag har läst om att om man sätter in en port
som är konad så är det en fördel gentemot en rak. Frågan är då ska den
vara konad i både ändar eller bara ut ifrån lådan?
Porten, eller "tratten" som man skulle kunna säga, minskar turbulensen
som uppstår vid de skarpa hörnen (ändarna) på röret, vilket minskar "blåsljud".
Detta är egentligen inget stort problem om du väljer rätt rördimensioner,
men vissa påstår att konade ändar "låter bättre". Hur som helst
- om du vill använda "trattar" bör du ha det i båda ändarna.
Det finns färdiga trattar att köpa, som helt enkelt monteras på det befintliga
röret. Dessa är - om jag inte misstar mig - 4 cm långa. Om du monterar
en i varje ände blir röret 8 cm längre. Du måste alltså kapa bort dessa
8 cm innan du monterar trattarna, för att röret ska behålla den längd
som du räknat fram.
Fråga:
Vad jag har förstått av den info jag har hittat
på nätet så ska man helst fläta kablarna och helst då allihopa, även nät
och signalkablarna
Detta är verkligen överkurs, och ger nog bara "underverk" i
riktigt ordentliga anläggningar, om ens det.
Högtalarkabeln har den svåraste uppgiften. Lågnivåkabeln har det betydligt
bättre förspänt eftersom de elektriska förutsättningarna mellan apparaterna
är mer väldefinierade. Högtalarkabeln däremot utsätts för avsevärda ström-
och spänningsförlopp och får finna sig i att kopplas samman med högst
varierande och komplexa högtalarlaster. De elektriska parametrarna hos
en högtalarkabel kommer därför alltid att påverka ljudet mer än lågnivåkablarna.
Glöm därför så mycket som möjligt om annat än högtalarkabeln. Även om
många teorier talar för, så visar många s k blindtester att det är svårare
än man tror, att peka ut den dyraste kabeln, även när det gäller högtalarkabeln!
Fråga:
Hej... jag undrar hur jag vet att högtalarna
slår åt rätt håll!!
"Rätt" håll är framåt. Har du kopplat rätt ska de alltså slå
framåt/utåt. Du kan kolla genom att koppla ett 1.5v-batteri på högtalarkabeln
en kort stund. Denna "stöt" får högtalaren att röra konen.
Fråga:
Kan man räkna ut hur hört mina högtalare kommer att kunna spela?
Svar:
I teorin fungerar denna formel:
K = Känsligheten i dB 1m/1w
P = Använd effekt eller effekttålighet
Max dB = K + 10 x Log(P)
Fråga:
Programmet visar att mina basar har två impedans toppar, en vid 20
tror jag och en vid 50 Hz, dessa toppar går upp till 24 ohm. Varför?
Svar:
Detta är helt normalt för basreflexlådor. Det finns sätt att bekämpa impedanstopparna,
men frågan är om det lönar sig. De två topparna är från början en ensam
topp. När du stoppar in ett rör i basreflexlådan kommer detta att påverka
impedanstoppen, och impedansen sjunker. Alltså, precis mitt emellan dina
två toppar, där har du avstämningsfrekvensen för röret.
Fråga:
Jag har en 12 tums bas på 200watt max och med 8 ohms impedans. Men
jag kan inte spela högt alls innan basen slår i botten och låter illa!
Svar:
För det första: Ställ baskontrollen på 0, alltså i standardläge. Förstärkaren
blir lätt överbelastad när den krävs på en väldig massa effekt i basen.
Om du fortfarande inte kan spela högt, kan det bero på en felbyggd låda.
Fråga:
Jag undra hur ljudet kan komma ut ur en högtalare?
Svar:
Vibrationer från elementens membran sätter luften i rörelse, vilket vi
uppfattar som ljud.
Fråga:
Signalkabeln som går mellan CD-spelaren och förstärkaren, spelar det
nån roll vad man har för grovlek och kvalitet???
Svar:
Om din nuvarande kabel inte är av hög kvalitet, rekommenderar jag att
du skaffar en bättre, eller åtminstone provar/lånar hem en bättre så att
du kan prova innan du lägger ut en massa pengar. Lågnivåsignalen är inte
lika känslig som tex. högnivåsignalen (högtalarkabeln), så skillnaden
kanske inte blir så stor som man räknat med alla gånger, men visst kan
det vara värt att byta!
Fråga:
Varför ska två basar i samma luftutrymme ha samma signal (mono)?
Svar:
Om två baselement sitter i samma lådvolym, och spelar en stereosignal,
kan den ena basens konutslag påverka den andras, och tvärt om. Vid låga
frekvenser är det dock ovanligt med stereosignal, men man bör ändå separera
elementen om de ska spela i stereo.
Fråga:
Kan man bygga ett filter med olika Branthet?
T.ex.. 12db/oktav till diskant och mellanregister och 6db/oktav till
basen?
Svar:
Ja. Det är vanligt att man använder 6 dB branthet till basen, och 12 dB
i diskanten. Ju lägre branthet, desto bättre resultat, brukar man påstå.
Det beror dock lite på hur elementen fungerar. Ofta måste man ta till
kraftigare branthet.
Fråga:
Jag kan inte riktigt hålla med dig om att porten skall sitta på framsidan,
på samma sida som baselementen. Enligt min personliga bedömning så tycker
jag att basen låter bäst med porten på bakväggen. Vad kan det finnas för
nackdelar?
Svar:
Nackdelarna med att placera porten på baksidan är som sagt tidsfelen som
uppstår mellan element och rör. Röret är tänkt som ett komplement till
baselementet vid låda frekvenser. Det är då lämpligast att placera det
nära elementet, för att samspelet ska bli optimalt.
Resonanser från elementets baksida kan ibland höras genom porten, varför
man kanske vill gömma undan den lite.
Fråga:
Kan man mäta impedans på en högtalare med ett vanligt "universal-instrument"?
Svar:
Du kan inte mäta impedansen, eftersom den är ett genomsnitt av växelströmsresistansen
vid alla frekvenser. Du kan dock mäta likströmsresistansen, som brukar
vara runt 25 % lägre än impedansen.
Fråga:
Jag har länge undrat vad distorsion är och hur det uppstår. Jag har
fått klart för mig att det är förstärkaren som överbelastas och inte klarar
av att leverera den effekt som krävs för att spela upp vissa frekvenser
vid en viss ljudnivå. Men vad är det som HÄNDER INUTI FÖRSTÄRKAREN när
den "klipper" frekvenserna???
Svar:
En enkel förklaring:
I stärkaren finns en transformator och en eller flera kondensatorer. Tranformatorn
ser till att ladda upp kondensatorerna, och kondensatorerna försörjer
resten av stärkaren med spänning och ström. Om kondensatorerna töms helt,
t ex vid stora effektuttag, börjar stärkaren att leverera likström, och
"klippning" uppstår. Detta kan skada både förstärkaren och högtalarna
allvarligt.
Detta kan uppstå om t ex det bara sitter en kondensator under skalet (alternativt
att den är för stor), och transformatorn inte hinner ladda upp den i tid.
Eller om kondensatornerna är för små i lagringskapacitet
Fråga:
Varför finns det högtalare med olika ohm-tal. Enligt min logik vore
det väl logiskt att konstruera en högtalare med så lågt ohm-tal som möjligt,
så att verkningsgraden inte blir lägre än vad den redan är. Vad skulle
hända inne i förstärkaren om man hade en (teoretiskt sett) högtalare
utan impedans? Det borde väl gå att jämföra med att inte ha några högtalare
inkopplade alls, och varför är det så farligt att inte ha några högtalare
inkopplade alls till förstärkaren när man spelar musik?
Svar:
Ju lägre inpedans, desto mer effekt ut slutsteget. I teorin! I praktiken
kräver det att slutsteget är kapabelt att leverera lika mycket ström vid
alla impedanser. Något som få förstärkare klarar. I stället "klipper"
stärkaren. Ju lägre impedans, desto hårdare pressas förstärkaren, och
distorsion, minskad dämpfaktor, etc, är resultatet. Ingen impedans alla,
dvs 0 ohm, är detsamma som kortslutning av högtalarkablarna. Något som
inte alls är bra.
Fråga:
Jag håller på att bygga ett par högtalare, där basen har känsligheten
90 dB, mellanreg. 88, och diskanten 90. Hur gör jag för att få
samma känslighet hos alla 3 elementen?
Svar:
Till att börja med bör du dra av 3 dB på basens känslighet, eftersom de
mäter den i området 200 - 2000 Hz, och känsligheten är något lägre där
under. Alltså, 90 - 3 = 87 dB. Sen är det bara att dämpa ner de övriga
elementen till 87 dB. Nu är det lite onödigt att dämpa mellanregistret
om det bara behöver dämpas 1 dB. Du dämpar alltså inte mellanregistret,
men diskanten bör dämpas 2-3 dB.
Fråga:
Jag har handlat ett par billiga bashögtalare på ett överskottslager.
Det står 200w, 91dB... Jag visade dem för en kompis som är rätt duktig
på sånt här, och han sa det att det inte kan vara 200w. på dessa högtalare
p.g.a. alldeles för små magneter. Man brukar ofta skriva ett större antal
watt än vad dem egentligen är, sa han. Vad tror du?
Svar:
De har upptäckt att "watt" är ett bra säljargument, och gör
vad som helst för att "skrämma upp" wattsiffrorna. Det
kan t ex vara så att elementet matats med en 1 kHz tonstöt i 1 ms
och med 200 watt - och den höll!
Normalt klarar en högtalare en ganska hög effekt rent elektriskt sett. Det
dröjer innan talspolen smälter! Men betydligt mindre effekt krävs
för att gå över gränsen för högtalarens maximala konutslag. Har då
dina högtalare en svag magnet, är det troligt att den inte kommer
att hålla måttet!
Att magneten är liten betyder inte automatiskt att den är svag!! Det finns
flera utmärkta (och dyra) material att göra magneter med där de blir
mycket starka. På det viset kan man alltså minska storleken på magneten
med bibehållen styrka.
I ditt fall kan man dock konstatera att magneten troligvis inte är av större
kvalitet, då priset är lågt. Magneten är den dyraste delen i högtalaren,
och en kraftfull bas blir då automatiskt dyr.
Fråga:
Min förstärkare är på 120 watt. Måste jag skaffa 120 w högtalare?
Svar:
Nej. Det är inte i första hand elektriskt som elementet påfrestas, utan
mekaniskt. Se till att elementet har en hög slaglängd. Även i en korrekt
byggd låda kan elementen nå utanför området för normal slaglängd.
Fråga:
Mina diskanter har en effekttålighet på 30 watt. Hur kommer det sig
att de inte brinner upp när jag spelar högt?
Svar:
Signalen kommer att delas upp på det antal element du har kopplade till
förstärkarkanalen. Generellt för 3-vägssystem gäller: Av hundra watt ut
kommer 70 watt till basen, 20 w till mellanregistret och 10 till diskanten. Även
de dämpningar som ofta används på diskanter bidrar till ökad effekttålighet.
Fråga:
Går det att använda bilhögtalare inomhus, och vise versa?
Svar:
Ja, bilbas inomhus fungerar bra, dock är det inte alltid säkert att en
innehögtalare tål de temperaturväxlingar som sker i en bil p g a våra
årstider.
|