Sagor - Anden i buteljen

Anden i Buteljen
23 april - 97

Han stod och tittade med sur blick på banditen. Den så blänkande, färgglada, rasslande, enarmade pengabandit. För visst hade den också agerat som en bandit, tänkte Bruno, då den bestulit honom på alla sina fickpengar.
   På bara ett ögonblick hade just denna bandit bedragit Bruno på ett sätt som gjorde att han inte kunde betala sina öl i baren.
   Med en räkning i en av de annars så tomma fickor i Brunos byxor, lämnade han kvällen...
   Det var en uttråkad Bruno som mötte morgonljuset dagen därpå. Han misstänkte redan vid uppvaknandet att han kommer att stiga upp på fel sida, varför han låg kvar i sägen en stund.
   Plötsligt såg han en märklig rök sippra ut ur den bortglömda ölflaskan. En ande höll på att ta form.
  ”Vad önskas, min Herre”, sa Anden med gravt distorderad röst och viss smärta i de långa armarna. ”Hmm, hellre ett kort liv i lycka, än ett långt liv i flaska”, tänkte Anden, och fortsatte den påbörjade konversationen.
  ”Jo, du...”
   Bruno avbröt med ett leende:
  ”Får jag önska vad jag vill nu?”
  ”Korrekt!” svarade Anden, som fortfarande kände av vissa krämpor efter de många åren i flaskan.
   Utan att tveka sa Bruno:
  ”Jag vill först och främst bli av med min öl-räkning sedan gårdagen.”
  ”Din önskan är min lag”, sa Anden och gjorde genast Bruno till en skuldfri man.
   Bruno letade nyfiket i sina byxfickor i hopp om att slippa hitta sin räkning, vilket han också slapp.
   Nu började han bli på riktigt bra humör.
  ”Okej, då har jag två önskningar kvar va?!”
  ”Åh, Herre, sa Anden. Jag är en butelj-Ande. Inte lever jag något lyxliv precis. Jag kan tyvärr bara erbjuda dig totalt två önskningar, så du har...”
  ”TVÅ!!!? En riktig Ande ger alltid tre önskningar. Är du ingen riktig Ande kanske, va?!”
  ”Jo, men...”
  ”Ååååhh, inget gott som inte har något ont med sig. Jag önskar att detta bara var en dröm.”
   I samma ögonblick vaknare Bruno. Yrvaket såg han sig omkring. Ingen Ande. Han funderade ett tag, men hade lite svårt att minnas. Då han reste sig upp kände han även den obligatoriska huvudvärken.
Han drog på sig sina byxor, och märkte till sin förvåning att räkningen inte finns där...

Ja, vad har hänt? Var Anden verklig? Eller var även banditen en dröm? Missa den spännande fortsättningen, för den kommer aldrig!