{"id":117,"date":"2025-09-08T17:23:20","date_gmt":"2025-09-08T15:23:20","guid":{"rendered":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/?page_id=117"},"modified":"2025-09-27T22:23:36","modified_gmt":"2025-09-27T20:23:36","slug":"tekniska-termer","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/grunderna\/tekniska-termer\/","title":{"rendered":"Tekniska termer"},"content":{"rendered":"\n

Hem<\/a> > Grunderna<\/a> > Tekniska termer<\/p>\n\n\n\n

Bi-wiring, diffraktion och dB per oktav. Sv\u00e5ra och knepiga ord kan vara tr\u00e5kiga att l\u00e4sa om och om igen.<\/p>\n\n\n\n

Amplitud:
I h\u00f6gtalarsammanhang kan det \u00f6vers\u00e4ttas med styrkan p\u00e5 en r\u00f6relse. Om ett baselement arbetar med en h\u00f6g slagl\u00e4ngd kan man ocks\u00e5 s\u00e4ga h\u00f6g amplitud.<\/p>\n\n\n\n

Baffel:
Den sidan p\u00e5 en h\u00f6gtalarl\u00e5da som elementet sitter p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Bandbredd:
Det frekvensomr\u00e5de som tas om hand av ett h\u00f6gtalarelement eller delningsfilter.<\/p>\n\n\n\n

Bi-amping:
Anslutningsterminalerna p\u00e5 h\u00f6gtalaren \u00e4r uppdelade s\u00e5 att man kan ansluta separata f\u00f6rst\u00e4rkare till varje element.<\/p>\n\n\n\n

Bi-wiring:
Anslutningsterminalerna p\u00e5 h\u00f6gtalaren \u00e4r uppdelade s\u00e5 att man kan ansluta separata ledningar fr\u00e5n f\u00f6rst\u00e4rkarens utg\u00e5ngsterminaler till h\u00f6gtalarens olika register.<\/p>\n\n\n\n

Delnings-filter:
Elektriskt kretslopp i h\u00f6gtalare som delar upp musiksignalerna i diskant, mellanregister och bas och skickar dem vidare till de respektive enheterna.<\/p>\n\n\n\n

Diffraktion:
Reflektion och spridning av ljudv\u00e5gor kring skarpa kanter p\u00e5 t ex l\u00e5dan eller tygramen. Mellanregister- och diskantomr\u00e5det \u00e4r speciellt k\u00e4nsligt f\u00f6r detta. Kan orsaka f\u00f6rvr\u00e4ngning\/f\u00e4rgning av ljudbilden.<\/p>\n\n\n\n

Driver:
Typiskt en diskant- eller en mellanregisterenhet, ofta mycket kraftig, som \u00e4r avsedd f\u00f6r montering bakom ett horn.<\/p>\n\n\n\n

Effekt:
Den energi som skickas in i h\u00f6gtalaren. M\u00e4ts i watt (W).<\/p>\n\n\n\n

Egenresonans:
Egensv\u00e4ngning i ett material som har en eller flera frekvenser det helst vill r\u00f6ra sig med. Frekvensen beror p\u00e5 materialets vikt och styvhet.<\/p>\n\n\n\n

Elementparametrar:
Egenskaperna hos ett h\u00f6gtalarelement som beskriver dess elektriska och akustiska uppf\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n

Faslinj\u00e4ritet:
\u00c5tergivning utan fasvridning.<\/p>\n\n\n\n

Fasvridning:
Tidsf\u00f6rskutning av n\u00e5gra frekvensomr\u00e5den i f\u00f6rh\u00e5llande till andra, vilket kan vara o\u00f6nskat.<\/p>\n\n\n\n

Ferrofluid:
Magnetisk olja som anv\u00e4nds i diskantenhetens talspolespalt. Anv\u00e4nds f\u00f6r att talspolen ska kunna klara av st\u00f6rre toppeffekter, eftersom oljan leder ut v\u00e4rmen i magneten.<\/p>\n\n\n\n

Filterbranthet:
Lutningsgraden i ett delningsfilters avsk\u00e4rning. Uttrycks dB\/oktav.<\/p>\n\n\n\n

Frekvensg\u00e5ng:
Ett uttryck f\u00f6r sambandet mellan ljudstyrka och frekvens. Bra ljud\u00e5tergivning f\u00f6ruts\u00e4tter att alla h\u00f6rbara frekvenser (ca 20 – 20.000 Hz) \u00e5terges i stort sett lika kraftigt (linj\u00e4r frekvensg\u00e5ng). Frekvensg\u00e5ngen finner man med hj\u00e4lp av m\u00e4tkurvor i ett koodinatsystem med ljudstyrkan angiven i dB p\u00e5 Y-axeln (den lodr\u00e4ta) och frekvensen i Hz p\u00e5 X-axeln (den v\u00e5gr\u00e4ta).<\/p>\n\n\n\n

Horn:
Trattformad f\u00f6rsats till driverenhet. Kopplar membranet b\u00e4ttre till luft och f\u00f6rst\u00e4rker d\u00e4rmed ljudet. Anv\u00e4nds ofta till diskant.<\/p>\n\n\n\n

Hz:
F\u00f6rkortning f\u00f6r Hertz. M\u00e4tenhet f\u00f6r sv\u00e4ngning per sekund (frekvens).<\/p>\n\n\n\n

Impedans:
V\u00e4xelstr\u00f6msmotst\u00e5nd, m\u00e4ts i ohm. En kombinerad effekt av en h\u00f6gtalares likstr\u00f6msmotst\u00e5nd, induktans och kapacitans. Anger hur h\u00e5rt h\u00f6gtalaren belastar f\u00f6rst\u00e4rkaren. Normalt ligger h\u00f6gtalarens impedans p\u00e5 mellan 4 och 8 ohm.<\/p>\n\n\n\n

Isobarikkoppling:
Tv\u00e5 basenheter monterade i motfas mot varandra. D\u00e4rmed uppn\u00e5s att de tv\u00e5 enheterna uppf\u00f6r sig som en st\u00f6rre och mera styv enhet, vilket ger st\u00f6rre effekt och renare bas.<\/p>\n\n\n\n

Klippning:
F\u00f6rvr\u00e4ngning som uppst\u00e5r n\u00e4r en f\u00f6rst\u00e4rkare tvingas \u00e5terge en st\u00f6rre f\u00f6rst\u00e4rkning \u00e4n dess str\u00f6mf\u00f6rs\u00f6rjning klarar av. Eftersom delningsfiltret i h\u00f6gtalaren inte har n\u00e5gon m\u00f6jlighet att avg\u00f6ra frekvensen p\u00e5 en avklippt signal, blir speciellt diskanten mycket drabbad d\u00e5 denna ocks\u00e5 kan f\u00e5 bassignaler och risken f\u00f6r haveri \u00e4r \u00f6verh\u00e4ngande.<\/p>\n\n\n\n

Kon:
Formen p\u00e5 membranet hos de flesta bas- och mellanregisterelementen.<\/p>\n\n\n\n

Kondensator:
Frekvensberoende komponent som i delningsfilterkretslopp anv\u00e4nds f\u00f6r att leda de h\u00f6ga frekvenserna och sp\u00e4rra f\u00f6r de l\u00e5ga.<\/p>\n\n\n\n

K\u00e4nslighet:
Det ljudtryck, angivet i dB, som m\u00e4ts p\u00e5 en meters avst\u00e5nd rakt framf\u00f6r h\u00f6gtalaren, n\u00e4r den mottar 1 watt fr\u00e5n f\u00f6rst\u00e4rkaren.<\/p>\n\n\n\n

Ljudbild:
Den mentala bilden av en precis lokalisering av de olika ljudinstrumenten.<\/p>\n\n\n\n

MDF:
(Medium Density Fibreboard) liknar vanlig sp\u00e5nplatta, men \u00e4r betydligt finare och har valsats under h\u00f6gt tryck. Det ger en mycket tung och resonansfattig fiberplatta som d\u00e4rf\u00f6r \u00e4r l\u00e4mplig f\u00f6r h\u00f6gtalarl\u00e5dor.<\/p>\n\n\n\n

Membran:
Den del i en dynamisk h\u00f6gtalare, kopplad till talspolen, som flyttar luften och producerar ljudet. Har vanligtvis formen av en kon eller dome.<\/p>\n\n\n\n

Motst\u00e5nd:
Komponent som minskar str\u00f6mstyrkan i ett elektriskt kretslopp. Motst\u00e5nd m\u00e4ts i ohm.<\/p>\n\n\n\n

Oktav:
Dubbla eller halva frekvensen. En oktav under 2000 Hz \u00e4r 1000 Hz. En oktav \u00f6ver 2000 Hz, \u00e4r 4000 Hz.<\/p>\n\n\n\n

Spole:
Frekvensberoende komponent. Anv\u00e4nds i delningsfilter f\u00f6r att leda de l\u00e5ga frekvenserna och sp\u00e4rra f\u00f6r h\u00f6ga. Verkar motsatt en kondensator.<\/p>\n\n\n\n

Stereo-perspektiv:
De 3-dimensionella informationerna i en stereo\u00e5tergivning med tv\u00e5 h\u00f6gtalare. Bra h\u00f6gtalare kan, f\u00f6rutom det perspektiv som placeringen av sj\u00e4lva ljudk\u00e4llan ger, \u00e4ven \u00e5terge djup, h\u00f6jd och bredd i ljudbilden. Det \u00e4r allts\u00e5 identiskt n\u00e4r h\u00f6gtalarna “f\u00f6rsvinner” i ljudbilden.<\/p>\n\n\n\n

St\u00e5ende v\u00e5gor:
En \u00f6kning av ljudniv\u00e5 vid en speciell frekvens, beroende p\u00e5 det aktuella rummet eller l\u00e5dan. Uppst\u00e5r ofta i utrymmen med parallella v\u00e4ggar, d\u00e4r ljudet studsar fram och tillbaka vilket ger den \u00f6kade niv\u00e5n.<\/p>\n\n\n\n

Talspole:
Spole av mycket tunn tr\u00e5d (ledning) lindad runt ett “r\u00f6r” som sitter baktill p\u00e5 h\u00f6gtalarmembranet. Talspolen \u00e4r “hj\u00e4rtat” i h\u00f6gtalarelementets “motor”.<\/p>\n\n\n\n

Terminaler:
Kopplingsdosan i h\u00f6gtalarl\u00e5dan dit man ansluter h\u00f6gtalarkablarna.<\/p>\n\n\n\n

Upph\u00e4ngning:
Den del av h\u00f6gtalarelementet som h\u00e5ller membranet p\u00e5 plats.<\/p>\n\n\n\n

Verkningsgrad:
Beskriver hur effektivt elementet omvandlar f\u00f6rst\u00e4rkarens effekt till mekaniska sv\u00e4ngningar. Brukar som regel vara under 1 % av den tillf\u00f6rda effekten.<\/p>\n\n\n\n

dB\/oktav:
Anger hur h\u00e5rt delningsfiltret sk\u00e4r igenom t ex bas och diskant. 6 dB\/oktav (1:a ordningens filter) anger, att ljudtrycket \u00e4ndras 6 dB per frekvensf\u00f6rdubbling eller halvering. Andra typer \u00e4r 12 dB\/oktav (2:a ordningens filter), 18 dB\/oktav (3:e ordningens filter) osv.<\/p>\n\n\n\n

dB:
F\u00f6rkortning f\u00f6r decibel. M\u00e4tenhet f\u00f6r ljudtryck (styrka). I detta sammanhang motsvarar 10 dB en f\u00f6rdubbling eller halvering av ljudtrycket.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hem > Grunderna > Tekniska termer Bi-wiring, diffraktion och dB per oktav. Sv\u00e5ra och knepiga ord kan vara tr\u00e5kiga att l\u00e4sa om och om igen. Amplitud:I h\u00f6gtalarsammanhang kan det \u00f6vers\u00e4ttas med styrkan p\u00e5 en r\u00f6relse. Om ett baselement arbetar med en h\u00f6g slagl\u00e4ngd kan man ocks\u00e5 s\u00e4ga h\u00f6g amplitud. Baffel:Den sidan p\u00e5 en h\u00f6gtalarl\u00e5da som […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":66,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"slim_seo":{"title":"Tekniska termer - Hur Hifi - Här lär du dig att bygga dina egna högtalare, dina egna delningsfilter och lådkonstruktioner","description":"Hem > Grunderna > Tekniska termer Bi-wiring, diffraktion och dB per oktav. Sv\u00e5ra och knepiga ord kan vara tr\u00e5kiga att l\u00e4sa om och om igen. Amplitud: I h\u00f6gtalars"},"footnotes":""},"class_list":["post-117","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/117","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=117"}],"version-history":[{"count":5,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/117\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":791,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/117\/revisions\/791"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/66"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=117"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}