{"id":193,"date":"2025-09-13T22:40:21","date_gmt":"2025-09-13T20:40:21","guid":{"rendered":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/?page_id=193"},"modified":"2025-09-27T22:11:16","modified_gmt":"2025-09-27T20:11:16","slug":"basreflexlada","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/hogtalarlador\/basreflexlada\/","title":{"rendered":"Basreflexl\u00e5da"},"content":{"rendered":"\n

Hem<\/a> > H\u00f6gtalarl\u00e5dor<\/a> > Basreflexl\u00e5da<\/p>\n\n\n\n

En basreflexl\u00e5da \u00e4r i princip en sluten l\u00e5da, med en \u00f6ppning. L\u00e5dans egenskaper f\u00f6r\u00e4ndras dock mer \u00e4n man kanske tror.<\/p>\n\n\n\n

\"Basreflexl\u00e5da\"<\/figure>\n\n\n\n

Om basreflexl\u00e5dan<\/h2>\n\n\n\n

Om en sluten l\u00e5da kompletteras med en \u00f6ppning f\u00f6r\u00e4ndras l\u00e5dans egenskaper markant och man f\u00e5r en s k basreflexl\u00e5da. R\u00f6ret i l\u00e5dan \u00e4r utformat s\u00e5 att l\u00e5dan bildar en akustisk resonanskammare, vars resonans vanligen v\u00e4ljs s\u00e5 att den \u00f6verensst\u00e4mmer med element och l\u00e5da.<\/p>\n\n\n\n

(L\u00e4s mer om basreflexr\u00f6ret h\u00e4r<\/a>.)<\/p>\n\n\n\n

Om konen r\u00f6r sig med en frekvens n\u00e4ra basreflexresonansen blir resultatet ett h\u00f6gre ljudtryck \u00e4n om resonansen inte hade funnits d\u00e4r. Runt resonansen kommer n\u00e4stan allt ljud fr\u00e5n r\u00f6ret. Ovanf\u00f6r och under resonansen kommer ljudet huvudsakligen direkt fr\u00e5n konen. Vid resonansfrekvensen arbetar l\u00e5dan som en akustisk fasv\u00e4ndare och det \u00e4r detta som g\u00f6r att basen inte sl\u00e4cks ut genom akustisk kortslutning. En basreflexl\u00e5da med korrekt placerad resonans n\u00e5r l\u00e4ngre ner i basen \u00e4n den slutna l\u00e5dan. Man b\u00f6r dock undvika felaktiga dimensioneringar, d\u00e5 det kan leda till trasiga h\u00f6gtalare.<\/p>\n\n\n\n

Riktigt sm\u00e5 l\u00e5dor i f\u00f6rh\u00e5llande till konarea \u00e4r ofta inte s\u00e5 l\u00e4mpade att g\u00f6ra ett basreflexsystem av. Bidraget fr\u00e5n basreflexporten blir mycket litet i sm\u00e5 l\u00e5dor. En sluten l\u00e5da \u00e4r d\u00e5 ett b\u00e4ttre alternativ. En undre gr\u00e4ns p\u00e5 l\u00e5dan \u00e4r: konarean (i cm2) \/ 20. Exempelvis minst 10 liter med 200 cm2 (8 tum).<\/p>\n\n\n\n

Basreflexl\u00e5dan har ofta setts med misst\u00e4nksamhet av m\u00e5nga audiofiler. Basen blir “luddig”. Ofta beror problemet p\u00e5 d\u00e5lig dimensionering, inte p\u00e5 principen som s\u00e5dan. En r\u00e4tt konstruerad basreflexl\u00e5da har en snabb djup bas\u00e5tergivning utan “bummel”. M\u00e5nga av HiFi-v\u00e4rldens b\u00e4sta h\u00f6gtalare bygger p\u00e5 denna princip. Konsten att bygga en basreflexl\u00e5da ger helt unika m\u00f6jligheter att p\u00e5verka klangen i basregistret. Men det g\u00e5r inte att spika ihop en l\u00e5da p\u00e5 m\u00e5f\u00e5, det \u00e4r d\u00f6mt att misslyckas. Korrekt dimensionerad l\u00e5ter d\u00e4remot basreflexl\u00e5dan mycket bra. En bra konstruktion \u00e4r en kombination av r\u00e4tt element i r\u00e4tt l\u00e5da med r\u00e4tt basreflexavst\u00e4mning.<\/p>\n\n\n\n

Exempel p\u00e5 frekvenskurva:<\/h2>\n\n\n\n

Basreflexl\u00e5dan \u00e4r helt klart den mest anv\u00e4nda konstruktionen. Kanske f\u00f6r att den \u00e4r enkel att bygga och att resultatet oftast blir v\u00e4ldigt bra. J\u00e4mf\u00f6rt med den slutna l\u00e5dan, har basreflexl\u00e5dan ett r\u00f6r som binder luften inuti l\u00e5dan med luften utanf\u00f6r l\u00e5dan. Detta hj\u00e4lper till i djupbasen, och en bredare frekvensg\u00e5ng erh\u00e5lls. Det g\u00e5r dock inte att v\u00e4lja r\u00f6rdimensioner p\u00e5 m\u00e5f\u00e5. Det g\u00e4ller att hitta r\u00e4tt avst\u00e4mning f\u00f6r att f\u00e5 en j\u00e4mn frekvensg\u00e5ng. Exempel nedan:<\/p>\n\n\n\n

\"Frekvensg\u00e5ng
Frekvensg\u00e5ng basreflexl\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Den tjocka svarta linjen visar den totala frekvensg\u00e5ngen f\u00f6r element och port. Den r\u00f6da kurvan visar portens bidrag. Det syns tydligt att avst\u00e4mningen placerats runt 45 Hz. Den bl\u00e5 kurvan, som visar elementets ljudkurva, visar att porten avlastar elementet vid avst\u00e4mningsfrekvensen, som d\u00e4rf\u00f6r i princip st\u00e5r helt stilla. Porten \u00e5terger allts\u00e5 st\u00f6rre delen av ljudet kring 45 Hz.<\/p>\n\n\n\n

Man skulle kunna f\u00f6rs\u00f6ka att dra ut frekvensg\u00e5ngen genom att placera avst\u00e4mningen l\u00e4gre. Men bidraget fr\u00e5n elementet blir d\u00e5 s\u00e5 svagt att r\u00f6ret inte f\u00e5r mycket att h\u00e4mta kraft ifr\u00e5n. Resultatet blir d\u00e5 ungef\u00e4r som en d\u00e5ligt ber\u00e4knad sluten l\u00e5da.<\/p>\n\n\n\n

Om vi v\u00e4nder p\u00e5 det – och v\u00e4ljer en h\u00f6gre avst\u00e4mning – s\u00e5 f\u00e5r vi en v\u00e4ldig puckel (peak) i kurvan ist\u00e4llet. Detta kanske kan l\u00e5ta kul en stund, till r\u00e4tt sorts musik, men inte i l\u00e4ngden. Dessutom skulle man hellre kunna \u00e5stadkomma samma effekt, genom att minska l\u00e5dvolymen.<\/p>\n\n\n\n

Ber\u00e4kningsexempel<\/h2>\n\n\n\n

Hur tar man fram en l\u00e4mplig volym och r\u00f6r till en basreflexl\u00e5da?<\/p>\n\n\n\n

Huvudprincipen \u00e4r, att till ett givet element (och dess data) finns en idealisk l\u00e5da. Tanken med denna idealiska l\u00e5da \u00e4r att f\u00f6rs\u00f6ka f\u00e5 en s\u00e5 j\u00e4mn ljudniv\u00e5 \u00f6ver hela det t\u00e4nkta frekvensomr\u00e5det som m\u00f6jligt, dvs en s\u00e5 rak frekvensg\u00e5ng som m\u00f6jligt.<\/p>\n\n\n\n

Emellertid \u00e4r det inte alltid \u00e4ndam\u00e5lsenligt att “n\u00f6ja sig” med en s\u00e5dan l\u00e5da: kanske blir l\u00e5dan f\u00f6r stor eller f\u00f6r liten, kanske r\u00e4cker frekvensomr\u00e5det inte djupt nog osv. Du kan fritt specificera en l\u00e5dvolym, se hur det p\u00e5verkar frekvenskurvan och arbeta dig fram mot ett mera passande resultat. P\u00e5 samma s\u00e4tt \u00e4r det m\u00f6jligt att flytta upp eller ner portens resonansfrekvens (avst\u00e4mning), som har avg\u00f6rande inflytande p\u00e5 frekvensg\u00e5ngen.<\/p>\n\n\n\n

Diagrammet nedan visar exempel p\u00e5 ett element i olika l\u00e5dvolymer. L\u00e4mplig volym \u00e4r i detta fall 35 liter (svarta kurvan). Den bl\u00e5 och gr\u00f6na kurvan visar skillnaden om man halverar respektive dubblerar l\u00e5dvolymen med bibeh\u00e5llen r\u00f6rdiameter och l\u00e4ngd.<\/p>\n\n\n\n

\"Frekvensg\u00e5ng
Frekvensg\u00e5ng olika l\u00e5dvolym<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Diagrammet nedan visar exempel p\u00e5 ett element i en och samma l\u00e5da, d\u00e4r basreflexr\u00f6ren har olika l\u00e4ngd. L\u00e4mplig r\u00f6rl\u00e4ngd \u00e4r i detta fall 18 cm (svarta kurvan). Den bl\u00e5 och gr\u00f6na kurvan visar skillnaden om man halverar respektive dubblerar r\u00f6rl\u00e4ngden.<\/p>\n\n\n\n

\"Frekvensg\u00e5ng
Frekvensg\u00e5ng olika r\u00f6rl\u00e4ngd<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hem > H\u00f6gtalarl\u00e5dor > Basreflexl\u00e5da En basreflexl\u00e5da \u00e4r i princip en sluten l\u00e5da, med en \u00f6ppning. L\u00e5dans egenskaper f\u00f6r\u00e4ndras dock mer \u00e4n man kanske tror. Om basreflexl\u00e5dan Om en sluten l\u00e5da kompletteras med en \u00f6ppning f\u00f6r\u00e4ndras l\u00e5dans egenskaper markant och man f\u00e5r en s k basreflexl\u00e5da. R\u00f6ret i l\u00e5dan \u00e4r utformat s\u00e5 att l\u00e5dan bildar […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":184,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"slim_seo":{"title":"Basreflexl\u00e5da - Hur Hifi - Här lär du dig att bygga dina egna högtalare, dina egna delningsfilter och lådkonstruktioner","description":"Hem > H\u00f6gtalarl\u00e5dor > Basreflexl\u00e5da En basreflexl\u00e5da \u00e4r i princip en sluten l\u00e5da, med en \u00f6ppning. L\u00e5dans egenskaper f\u00f6r\u00e4ndras dock mer \u00e4n man kanske tror. Om ba"},"footnotes":""},"class_list":["post-193","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/193","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=193"}],"version-history":[{"count":9,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/193\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":764,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/193\/revisions\/764"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/184"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=193"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}