{"id":235,"date":"2025-09-14T15:18:41","date_gmt":"2025-09-14T13:18:41","guid":{"rendered":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/?page_id=235"},"modified":"2025-10-12T16:15:29","modified_gmt":"2025-10-12T14:15:29","slug":"generellt-om-diagram","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/diagram\/generellt-om-diagram\/","title":{"rendered":"Generellt om diagram"},"content":{"rendered":"\n

Hem<\/a> > Diagram<\/a> > Generellt om diagram<\/p>\n\n\n\n

Frekvenskurvan s\u00e4ger inte allt. \u00c4ven om det i de flesta fall \u00e4r det intressantaste resultatet i ber\u00e4kningen, finns det en hel del andra resultat att besk\u00e5da och ta h\u00e4nsyn till ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Frekvensg\u00e5ngen<\/h2>\n\n\n\n

Frekvensg\u00e5ngen visar ljudstyrka i f\u00f6rh\u00e5llande till frekvens. Som du kan se i diagrammet nedan, s\u00e5 stiger ljudniv\u00e5n ju h\u00f6gre upp i frekvens man kommer. Med vanlig musik blir resultatet bara att den djupaste basen \u00e4r n\u00e5got d\u00e4mpad. Den ljuder allts\u00e5 inte lika starkt. \u00d6ver 100 Hz \u00e4r frekvensg\u00e5ngen j\u00e4mn och fin. Den undre gr\u00e4nsfrekvensen (eller F-3dB-punkten<\/a> som man ocks\u00e5 kallar den) \u00e4r i exemplet ungef\u00e4r vid 90 Hz. Man brukar ange F-3dB-punkten n\u00e4r man talar om hur djupt ett system kan spela. Under denna frekvens sjunker niv\u00e5n n\u00e4mnv\u00e4rt och man b\u00f6rjar h\u00f6ra skillnad i ljudniv\u00e5. Nu \u00e4r 90 Hz ganska h\u00f6gt. Exemplet \u00e4r h\u00e4mtat ur ett system med en sluten l\u00e5da<\/a>, som ofta har en h\u00f6gre undre gr\u00e4nsfrekvens \u00e4n andra l\u00e5dor. En annan detalj med den slutna l\u00e5dan \u00e4r att kurvan inte bryter lika brant under F-3dB-punkten som andra l\u00e5dor.<\/p>\n\n\n\n

\"Frekvensg\u00e5ng
Frekvensg\u00e5ng sluten l\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Frekvensg\u00e5ng
Frekvensg\u00e5ng basreflexl\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Y-axeln i diagrammet visar h\u00e4r allts\u00e5 ljudniv\u00e5n i dB, och X-axeln visar frekvensen. V\u00e4rdet f\u00f6r dB \u00e4r kanske lite kryptiskt. Programmet r\u00e4knar fram elementets k\u00e4nslighet i dB\/m\/w, och anger detta v\u00e4rde som referens. I detta fall ca 89 dB. D\u00e4r kurvan \u00e4r helt rak, \u00e4r allts\u00e5 k\u00e4nsligheten 89 dB\/m\/w. Om ingen k\u00e4nslighet \u00e4r ber\u00e4knad, anv\u00e4nds v\u00e4rdet 0 som referens. Om l\u00e5dan har en puckel i frekvensg\u00e5ngen blir det allts\u00e5 +dB, om den har en dipp f\u00e5r man -dB.
V\u00e4rdet kan egentligen bytas ut mot vad man vill. Om du spelar med en ljudstyrka p\u00e5 110 dB, s\u00e5 \u00e4r ljudniv\u00e5n 107 dB vid F-3dB-punkten. Inte s\u00e5 sv\u00e5rt va?<\/p>\n\n\n\n

Konutslag<\/h2>\n\n\n\n

H\u00e4r ser vi hur stort konutslaget blir i en basreflexl\u00e5da. Ju l\u00e4gre frekvens, desto l\u00e4ngre konutslag. Det konstiga fallet i kurvan beror p\u00e5 basreflexr\u00f6ret<\/a>, som avlastar elementet vid avst\u00e4mningen (i detta fall ca 40 Hz). D\u00e4refter stiger den dock markant. En sluten l\u00e5da f\u00e5r inte detta fall, d\u00e5 den inte har n\u00e5gon avst\u00e4mning, och konutslaget blir inte heller lika stort vid riktigt l\u00e5ga frekvenser. 
<\/p>\n\n\n\n

\"Frekvensg\u00e5ng
Konutslag basreflexl\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Frekvensg\u00e5ng
Konutslag sluten l\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Frekvensg\u00e5ng
Konutslag bandpassl\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Antalet millimeter i Y-axeln ber\u00e4knas p\u00e5 den inmatade effekten, och man f\u00e5r se upp s\u00e5 man inte \u00f6verskrider elementets maximala konutslag vid rimliga effekter. M\u00e5nga anv\u00e4nder till och med speciella subbasfilter som delar bort de l\u00e4gsta frekvenserna, f\u00f6r att undvika problem med f\u00f6r stora konutslag.<\/p>\n\n\n\n

Impedans<\/h2>\n\n\n\n

Impedansg\u00e5ngen<\/a> i exemplet nedan \u00e4r gjord med en basreflexl\u00e5da<\/a>. Att impedansen stiger mot h\u00f6gre frekvens, beror p\u00e5 induktionen i talspolen.<\/p>\n\n\n\n

\"Impedansg\u00e5ng
Impedansg\u00e5ng basreflexl\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Impedansg\u00e5ng
Impedansg\u00e5ng bandpassl\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Transientsvar<\/h2>\n\n\n\n

En transient \u00e4r definitionsm\u00e4ssigt en kort ljudimpuls. En trumma \u00e4r ett bra exempel. Anslaget p\u00e5 ett piano \u00e4r ocks\u00e5 att betrakta som en transient. I det senare fallet g\u00e5r ljudet \u00f6ver i en sakta utklingande ton, medan ljudet i f\u00f6rsta fallet slutar n\u00e4stan lika abrupt som det b\u00f6rjade. Hur v\u00e4l en h\u00f6gtalare f\u00f6rm\u00e5r att \u00e5terge dessa ljud kallas transientsvar<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

\"Transientsvar
Transientsvar basreflexl\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Transientsvar
Transientsvar bandpassl\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En kort tonst\u00f6t l\u00e4ggs p\u00e5 en bash\u00f6gtalare. Naturligtvis \u00f6nskar man att samma sak ska komma ut som ljud. Alla h\u00f6gtalare kommer tyv\u00e4rr att f\u00f6rvr\u00e4nga signalen mer eller mindre. I figuren ovan blir pulsens b\u00f6rjan orolig och f\u00e5r en l\u00e5ng svans i slutet. Transientsvar kan visas med flera typer av diagram. Ovan \u00e4r ett av dem.<\/p>\n\n\n\n

Lufthastighet genom porten<\/h2>\n\n\n\n

Luften genom en basreflexl\u00e5das port kan naturligtvis ocks\u00e5 ber\u00e4knas och baseras p\u00e5 den inmatade effekten, och hastigheten \u00e4r h\u00f6gst just vid avst\u00e4mningen. Om hastigheten blir f\u00f6r h\u00f6g, uppst\u00e5r otrevliga bl\u00e5sljud i porten. Detta kan undvikas genom att v\u00e4lja st\u00f6rre r\u00f6rdiameter och\/eller montera r\u00f6r med konade \u00e4ndar. Detta minskar turbulensen markant.<\/p>\n\n\n\n

\"Lufthastighet
Lufthastighet genom porten basreflexl\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n
\"Lufthastighet
Lufthastighet genom porten bandpassl\u00e5da<\/figcaption><\/figure>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hem > Diagram > Generellt om diagram Frekvenskurvan s\u00e4ger inte allt. \u00c4ven om det i de flesta fall \u00e4r det intressantaste resultatet i ber\u00e4kningen, finns det en hel del andra resultat att besk\u00e5da och ta h\u00e4nsyn till ocks\u00e5. Frekvensg\u00e5ngen Frekvensg\u00e5ngen visar ljudstyrka i f\u00f6rh\u00e5llande till frekvens. Som du kan se i diagrammet nedan, s\u00e5 stiger […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":232,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"slim_seo":{"title":"Generellt om diagram - Hur Hifi - Här lär du dig att bygga dina egna högtalare, dina egna delningsfilter och lådkonstruktioner","description":"Hem > Diagram > Generellt om diagram Frekvenskurvan s\u00e4ger inte allt. \u00c4ven om det i de flesta fall \u00e4r det intressantaste resultatet i ber\u00e4kningen, finns de"},"footnotes":""},"class_list":["post-235","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/235","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=235"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/235\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":901,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/235\/revisions\/901"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/232"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=235"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}