{"id":238,"date":"2025-09-14T15:21:29","date_gmt":"2025-09-14T13:21:29","guid":{"rendered":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/?page_id=238"},"modified":"2025-09-27T15:12:25","modified_gmt":"2025-09-27T13:12:25","slug":"frekvenskurvan","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/diagram\/frekvenskurvan\/","title":{"rendered":"Frekvenskurvan"},"content":{"rendered":"\n

Hem<\/a> > Diagram<\/a> > Frekvenskurvan<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r att ljudet fr\u00e5n en h\u00f6gtalare ska uppfattas som naturligt och of\u00e4rgat \u00e4r det viktigt att frekvensg\u00e5ngen (eller ljudtryckskurvan) \u00e4r rak. Med det menas att alla frekvenser \u00e5terges lika starkt. Kravet p\u00e5 helt rak frekvensg\u00e5ng \u00e4r mycket sv\u00e5rt att realisera i praktiken. <\/p>\n\n\n\n

Grovt kan man dela in ljudet i 6 omr\u00e5den som alla har sin karakt\u00e4r:<\/strong><\/p>\n\n\n\n

Djupbas 16 – 35 Hz.<\/h2>\n\n\n\n

Det \u00e4r mycket f\u00e5 instrument som verkligen ger ifr\u00e5n sig toner under ca 35 Hz. \u00d6rats k\u00e4nslighet \u00e4r dessutom mycket d\u00e5lig f\u00f6r de l\u00e4gsta frekvenserna. D\u00e4rtill \u00e4r det mycket f\u00e5 h\u00f6gtalare som fungerar tillfredsst\u00e4llande l\u00e4ngst ner i basen. Det som faktiskt h\u00f6rs \u00e4r instrumentets \u00f6vertoner (och h\u00f6gtalarens distorsion) som ligger betydligt h\u00f6gre upp i frekvens.<\/p>\n\n\n\n

Bas 35 – 120 Hz.<\/h2>\n\n\n\n

H\u00e4r finns det som upplevs som “bas”. Om omr\u00e5det \u00e4r svagt uppfattas ljudet som lite tunt och utan tyngd. \u00c4r det helt borta l\u00e5ter det som i en liten transistorradio. Om det omv\u00e4nt \u00e4r f\u00f6r starkt blir ljudet dominerat av ett tungt mullrande. \u00c5 andra sidan l\u00e5ter ofta “dunka-dunka” och rock bra med lite extra st\u00f6d i basen.<\/p>\n\n\n\n


L\u00e5gt mellanregister 120 – 400 Hz.<\/h2>\n\n\n\n

Grundtonerna hos r\u00f6ster och m\u00e5nga instrument finns i det h\u00e4r omr\u00e5det. \u00c4r det l\u00e5ga mellanregistret f\u00f6r svagt blir ljudet ih\u00e5ligt och utan v\u00e4rme. \u00c4r det f\u00f6r starkt blir ljudet kantigt och r\u00f6ster grumliga och otydliga.<\/p>\n\n\n\n


Mellanregister 400 – 2000 Hz.<\/h2>\n\n\n\n

H\u00e4r finns elgitarrer, trummor och mycket av r\u00f6sters artikulation. En h\u00f6gtalare som l\u00e5ter skr\u00e4nigt och slamrigt har ofta en topp i detta omr\u00e5de.  S\u00e4nks niv\u00e5n blir ljudet mjukare och en smula konturl\u00f6st. Det \u00e4r mycket vanligt att tillverkare avsiktligt d\u00e4mpar mellanregistret. Ljudet blir sn\u00e4llt “hifi-betonat” och s\u00e4ljer b\u00e4ttre. P\u00e5 barer och diskotek d\u00e4r ljudniv\u00e5n ofta \u00e4r mycket h\u00f6g drar man ocks\u00e5 g\u00e4rna ner mellanregistret. Det beh\u00e5ller trycket i musiken men g\u00f6r livet lite l\u00e4ttare f\u00f6r \u00f6ronen.<\/p>\n\n\n\n


H\u00f6gt mellanregister 2 – 5 kHz.<\/h2>\n\n\n\n

\u00d6rat \u00e4r som k\u00e4nsligast i omr\u00e5det runt 3 kHz. H\u00e5rda vokaler som “k” och “t” blir mycket luddiga och f\u00f6rm\u00e5gan att placera ljud r\u00e4tt i stereobilden blir f\u00f6rs\u00e4mrad om omr\u00e5det \u00e4r f\u00f6r svagt. \u00d6verhuvudtaget styr det h\u00f6ga mellanregistret k\u00e4nslan av “n\u00e4rvaro”. Vid ljudinspelningar h\u00f6jer man g\u00e4rna niv\u00e5n h\u00e4r f\u00f6r att g\u00f6ra r\u00f6ster “krispiga” och intima. G\u00e5r det till \u00f6verdrift blir ljudet tr\u00f6ttsamt att lyssna p\u00e5 i l\u00e4ngden.<\/p>\n\n\n\n


Diskant 5 – 20 kHz.<\/h2>\n\n\n\n

\u00d6rats f\u00f6rm\u00e5ga att uppfatta h\u00f6ga frekvenser avtar med \u00e5ren. Ett barn kan h\u00f6ra uppemot 20 kHz, men redan i ton\u00e5ren h\u00f6r de flesta ingenting \u00f6ver 16 – 18 kHz.  F\u00f6r\u00e4ndringen intr\u00e4ffar hos n\u00e4stan alla, men accentueras om man uts\u00e4tts f\u00f6r buller.  Bullerskador d\u00e4remot m\u00e4rks dock vid n\u00e5got l\u00e4gre frekvenser, runt 2 – 4 kHz.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r mycket diskant g\u00f6r ljudet vasst och skrapigt. Spontant vill \u00e4nd\u00e5 m\u00e5nga g\u00e4rna vrida p\u00e5 diskanten lite, ljudet blir “luftigare”. D\u00e4mpas det \u00f6vre registret l\u00e5ter musiken uddl\u00f6s som om det h\u00e4ngde en filt framf\u00f6r h\u00f6gtalaren. Generellt kan s\u00e4gas att vassa toppar i frekvensg\u00e5ngen h\u00f6rs tydligare \u00e4n dalar. Speciellt mellanregistret \u00e4r mycket k\u00e4nsligt f\u00f6r oj\u00e4mnheter. Basen hos en korrekt konstruerad h\u00f6gtalare blir i allm\u00e4nhet relativt fri fr\u00e5n problem.<\/p>\n\n\n\n

En h\u00f6gtalare som har oj\u00e4mn frekvensg\u00e5ng kan till viss del f\u00f6rb\u00e4ttras med en ekvalisator (eller equalizer) med vars hj\u00e4lp man kan kompensera f\u00f6r oj\u00e4mnheterna. Niv\u00e5n i olika omr\u00e5den kan f\u00f6rst\u00e4rkas eller d\u00e4mpas. F\u00f6r att resultatet ska bli bra kr\u00e4vs det minst 30 band (eller centerfrekvenser). Enklare varianter med 5 – 10 band f\u00e5r mest betraktas som avancerade tonkontroller.<\/p>\n\n\n\n

Det prim\u00e4ra \u00e4r en konstruktion som \u00e4r r\u00e4tt utf\u00f6rd fr\u00e5n b\u00f6rjan. Vissa typer av fel som smala dalar g\u00e5r inte att framg\u00e5ngsrikt korrigera i efterhand hur g\u00e4rna man \u00e4n vill. En h\u00f6gtalares frekvensg\u00e5ng \u00e4r alltid densamma, men det som lyssnaren faktiskt upplever kan vara n\u00e5got helt annat. B\u00e5de det rum som h\u00f6gtalarna st\u00e5r placerade i och lyssnarens placering spelar stor roll f\u00f6r upplevelsen. Reflexer mot v\u00e4ggar, golv och tak samverkar med det ljud som kommer direkt fr\u00e5n h\u00f6gtalaren. Framf\u00f6r allt p\u00e5verkas basen, mer i mindre rum \u00e4n st\u00f6rre.<\/p>\n\n\n\n

Vid h\u00f6gre frekvenser \u00e4r det huvudsakligen h\u00f6gtalarens riktverkan som styr resultatet.  Om ljudet sprids i en vid vinkel fr\u00e5n h\u00f6gtalaren finns det ocks\u00e5 st\u00f6rre m\u00f6jligheter f\u00f6r reflexer att blanda sig med det ljud som kommer direkt fr\u00e5n h\u00f6gtalaren.<\/p>\n\n\n\n

Frekvensg\u00e5ngen i basomr\u00e5det – hur bed\u00f6mer man den?<\/h2>\n\n\n\n

Kurvan \u00e4r representativ f\u00f6r ljudstyrka i f\u00f6rh\u00e5llande till frekvens. En topp i kurvan visar att ljudstyrkan \u00e4r h\u00f6gre h\u00e4r, oavsett hur h\u00f6gt man spelar. Observera F-3 dB-punkten i kurvan vilket f\u00f6r h\u00f6gtalare ofta beskriver hur l\u00e5ngt ner i djupbasen h\u00f6gtalaren kan \u00e5terge toner (utan att \u00e5terges f\u00f6r svagt i f\u00f6rh\u00e5llande till de \u00f6vriga tonerna). En h\u00f6g topp i kurvan (ca 3-4 dB eller mer) kan l\u00e5ta p\u00e5tr\u00e4ngande och man blir l\u00e4tt lyssningstr\u00f6tt. Det blir sv\u00e5rt att urskilja olika instrument, allt f\u00e5r en tendens att l\u00e5ta p\u00e5 samma s\u00e4tt etc. En dipp (fall) i kurvan \u00e4r heller inte \u00f6nskv\u00e4rt, d\u00e5 ljudet blir livl\u00f6st och tomt i basen (beroende p\u00e5 dippens storlek naturligtvis). <\/p>\n\n\n\n

\"Frekvensg\u00e5ng
Frekvensg\u00e5ng i basomr\u00e5det<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En topp i frekvensg\u00e5ngen h\u00f6rs alltid mycket tydligt<\/strong>. Ligger den djupt i frekvens (30 – 50 Hz) f\u00e5r l\u00e5dan en dov och tung klang. Ligger den h\u00f6gre (60 – 100 Hz) f\u00e5r man en l\u00e5da med ett “snabbt” ljud. En bastrumma k\u00e4nns i mellang\u00e4rdet!<\/p>\n\n\n\n

En resonanstopp \u00e4r ett s\u00e4tt att \u00f6ka verkningsgraden inom ett smalt omr\u00e5de, och kan vara anv\u00e4ndbart f\u00f6r disco och orkesterh\u00f6gtalare. En hifi-h\u00f6gtalare med resonansfenomen av olika slag blir g\u00e4rna v\u00e4ldigt tr\u00f6ttsam att lyssna p\u00e5 i l\u00e4ngden. Allt f\u00e5r en tendens att l\u00e5ta p\u00e5 samma s\u00e4tt. Det andra extremfallet \u00e4r en mycket d\u00e4mpad l\u00e5da (stor l\u00e5da eller l\u00e5gt Q-v\u00e4rde). Ljudet blir neutralt men kan uppfattas som torrt och intets\u00e4gande.<\/p>\n\n\n\n

B\u00e4st brukar det l\u00e5ta<\/strong> med en liten topp i basen p\u00e5 runt 2 dB. Det blir liv i ljudet utan att det blir p\u00e5tr\u00e4ngande. H\u00f6gtalare som \u00e4r konstruerade p\u00e5 detta vis brukar f\u00e5 omd\u00f6met “bra bas” i tester. En h\u00f6gtalare med en liten bastopp upplevs g\u00e4rna av \u00f6rat som om den g\u00e5r djupare ner i basen \u00e4n den faktiskt g\u00f6r.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hem > Diagram > Frekvenskurvan F\u00f6r att ljudet fr\u00e5n en h\u00f6gtalare ska uppfattas som naturligt och of\u00e4rgat \u00e4r det viktigt att frekvensg\u00e5ngen (eller ljudtryckskurvan) \u00e4r rak. Med det menas att alla frekvenser \u00e5terges lika starkt. Kravet p\u00e5 helt rak frekvensg\u00e5ng \u00e4r mycket sv\u00e5rt att realisera i praktiken.  Grovt kan man dela in ljudet i 6 […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":232,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"slim_seo":{"title":"Frekvenskurvan - Hur Hifi - Här lär du dig att bygga dina egna högtalare, dina egna delningsfilter och lådkonstruktioner","description":"Hem > Diagram > Frekvenskurvan F\u00f6r att ljudet fr\u00e5n en h\u00f6gtalare ska uppfattas som naturligt och of\u00e4rgat \u00e4r det viktigt att frekvensg\u00e5ngen (eller ljudtryckskurva"},"footnotes":""},"class_list":["post-238","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/238","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=238"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/238\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":743,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/238\/revisions\/743"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/232"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=238"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}