{"id":241,"date":"2025-09-14T15:22:44","date_gmt":"2025-09-14T13:22:44","guid":{"rendered":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/?page_id=241"},"modified":"2025-09-27T15:12:47","modified_gmt":"2025-09-27T13:12:47","slug":"f-3db-punkten","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/diagram\/f-3db-punkten\/","title":{"rendered":"F-3dB-punkten"},"content":{"rendered":"\n

Hem<\/a> > Diagram<\/a> > F-3dB-punkten<\/p>\n\n\n\n

F-3dB punkten anges mycket ofta f\u00f6r h\u00f6gtalare och anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva hur djupt i frekvens konstruktionen kan spela!<\/p>\n\n\n\n

J\u00e4mf\u00f6relse mellan olika l\u00e5dor<\/h2>\n\n\n\n

Att de olika l\u00e5dtyperna inte l\u00e5ter precis likadant \u00e4r klart. Men hur ser deras frekvensg\u00e5ng ut om man j\u00e4mf\u00f6r dem? Ta en titt p\u00e5 diagrammet nedan.<\/p>\n\n\n\n

\"Frekvensg\u00e5ng
Frekvensg\u00e5ng olika h\u00f6gtalarl\u00e5dor<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

I exemplet ovan ing\u00e5r frekvensg\u00e5ngen f\u00f6r fyra olika l\u00e5dtyper. Till exempel ser man att basreflexl\u00e5dan <\/a>n\u00e5r djupare i frekvens, men samtidigt har den ett brantare fall under F-3dB-punkten<\/a>. Detta beror p\u00e5 basreflexr\u00f6ret <\/a>och \u00e4r en klar f\u00f6rdel d\u00e5 man undviker distortion <\/a>pga. att l\u00e5dan sj\u00e4lv d\u00e4mpar de l\u00e4gsta frekvenserna mycket effektivare \u00e4n den slutna l\u00e5dan.<\/p>\n\n\n\n

Bandpassl\u00e5da<\/a> typ 1 fungerar i stort sett som en sluten l\u00e5da, med skillnaden att l\u00e5dan \u00e4ven delas bort upp\u00e5t i frekvens. Detta f\u00f6r att elementet \u00e4r inbyggt i bandpassl\u00e5dan, och ljudet endast n\u00e5r ut via porten. Detsamma g\u00e4ller f\u00f6r bandpassl\u00e5da typ 2, men h\u00e4r ing\u00e5r tv\u00e5 basreflexportar. En i varje kammare. se exempel p\u00e5 bandpassl\u00e5dor <\/a>under kategorin L\u00e5dor<\/a><\/em>.<\/p>\n\n\n\n

Att inte de b\u00e5da bandpassl\u00e5dorna har samma k\u00e4nslighet i exemplet ovan, beror p\u00e5 att de \u00e4r lite mer flexibla. Man kan designa dem att n\u00e5 djupare i frekvens, och att sp\u00e4nna \u00f6ver ett st\u00f6rre frekvensomr\u00e5de. Detta ger en l\u00e4gre k\u00e4nslighet. Ger man l\u00e5dan en h\u00f6gre undre gr\u00e4nsfrekvens eller ett smalare frekvensomr\u00e5de, \u00f6kar k\u00e4nsligheten.<\/p>\n\n\n\n

Frekvensg\u00e5ngen i basomr\u00e5det – hur bed\u00f6mer man den?<\/h2>\n\n\n\n

Kurvan \u00e4r representativ f\u00f6r ljudstyrka i f\u00f6rh\u00e5llande till frekvens. En topp i kurvan visar att ljudstyrkan \u00e4r h\u00f6gre h\u00e4r, oavsett hur h\u00f6gt man spelar. Observera F-3 dB-punkten i kurvan vilket f\u00f6r h\u00f6gtalare ofta beskriver hur l\u00e5ngt ner i djupbasen h\u00f6gtalaren kan \u00e5terge toner (utan att \u00e5terges f\u00f6r svagt i f\u00f6rh\u00e5llande till de \u00f6vriga tonerna).
En h\u00f6g topp i kurvan (ca 3-4 dB eller mer) kan l\u00e5ta p\u00e5tr\u00e4ngande och man blir l\u00e4tt lyssningstr\u00f6tt.  Det blir sv\u00e5rt att urskilja olika instrument, allt f\u00e5r en tendens att l\u00e5ta p\u00e5 samma s\u00e4tt etc. En dipp (fall) i kurvan \u00e4r heller inte \u00f6nskv\u00e4rt, d\u00e5 ljudet blir livl\u00f6st och tomt i basen (beroende p\u00e5 dippens storlek naturligtvis).<\/p>\n\n\n\n

\"Frekvensg\u00e5ng
Frekvensg\u00e5ng i basomr\u00e5det<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

En topp i frekvensg\u00e5ngen h\u00f6rs alltid mycket tydligt<\/strong>. Ligger den djupt i frekvens (30 – 50 Hz) f\u00e5r l\u00e5dan en dov och tung klang. Ligger den h\u00f6gre (60 – 100 Hz) f\u00e5r man en l\u00e5da med ett “snabbt” ljud.  En bastrumma k\u00e4nns i mellang\u00e4rdet! 
En resonanstopp \u00e4r ett s\u00e4tt att \u00f6ka verkningsgraden inom ett smalt omr\u00e5de, och kan vara anv\u00e4ndbart f\u00f6r disco och orkesterh\u00f6gtalare. En hifi-h\u00f6gtalare med resonansfenomen av olika slag blir g\u00e4rna v\u00e4ldigt tr\u00f6ttsam att lyssna p\u00e5 i l\u00e4ngden. Allt f\u00e5r en tendens att l\u00e5ta p\u00e5 samma s\u00e4tt. Det andra extremfallet \u00e4r en mycket d\u00e4mpad l\u00e5da (stor l\u00e5da eller l\u00e5gt Q-v\u00e4rde). Ljudet blir neutralt men kan uppfattas som torrt och intets\u00e4gande. <\/p>\n\n\n\n

B\u00e4st brukar det l\u00e5ta<\/strong> med en liten topp i basen p\u00e5 runt 2 dB. Det blir liv i ljudet utan att det blir p\u00e5tr\u00e4ngande. H\u00f6gtalare som \u00e4r konstruerade p\u00e5 detta vis brukar f\u00e5 omd\u00f6met “bra bas” i tester. En h\u00f6gtalare med en liten bastopp upplevs g\u00e4rna av \u00f6rat som om den g\u00e5r djupare ner i basen \u00e4n den faktiskt g\u00f6r.<\/p>\n\n\n\n

F-3 dB-punkten<\/h2>\n\n\n\n

\u2026eller den “undre gr\u00e4nsfrekvensen<\/em>“, anges mycket ofta f\u00f6r h\u00f6gtalare och anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva hur djupt i frekvens konstruktionen kan spela. Under denna punkt \u00e4r ljudet s\u00e5 pass d\u00e4mpat att man h\u00f6r skillnaden. Vill man ha mycket djupbas ska man allts\u00e5 designa l\u00e5dan f\u00f6r en l\u00e5g F-3 dB-punkt. Normal F-3 dB-punkt \u00e4r runt 45 – 55 Hz, djupbas runt 30 Hz och “disco” vid ca 70 – 80 Hz. Det \u00e4r h\u00e4r hj\u00e4lp-programmen verkligen g\u00f6r nytta. Beroende p\u00e5 elementens egenskaper kan man inte alltid v\u00e4lja mellan djupbas eller “disco”. Har elementet t ex ett h\u00f6gt Q-v\u00e4rde f\u00e5r man en h\u00f6g puckel i kurvan om man designar f\u00f6r “disco”, och har elementet ett l\u00e5gt Q-v\u00e4rde f\u00e5r man ett tydligt “fall” i kurvan innan F-3 dB-punkten om man designar f\u00f6r djupbas. Inget av dessa alternativ \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt, d\u00e5 en puckel blir jobbig att lyssna p\u00e5 och med ett “fall” blir l\u00e5dan mycket “tom” och stel i \u00e5tergivningen. V\u00e4lj det element som du tror uppfyller dina krav. Frekvenskurvan kommer att guida dig fram till en bra l\u00e5da.<\/p>\n\n\n\n

Vilken F-3 dB-punkt?<\/h2>\n\n\n\n

Olika typer av musik har sin “energi” i basg\u00e5ngen i olika frekvensomr\u00e5den. Om man bara lyssnar p\u00e5 en typ av musik (disco\/techno\/rock\/pop\/akustiskt) \u00e4r svaret n\u00e5gorlunda enkelt. Men f\u00f6r den som har blandad smak och vill att allt ska l\u00e5ta bra blir det lite v\u00e4rre. <\/p>\n\n\n\n

    \n
  • Disco\/dansmusik <\/strong>brukar ha en tydlig basg\u00e5ng i omr\u00e5det kring 55 – 80 Hz. <\/li>\n\n\n\n
  • Techno\/hiphop <\/strong>kan ha discomusikens basg\u00e5ng vid 60 – 80 Hz men \u00e4ven rej\u00e4lt med djupbas, neremot 35 – 40 Hz. <\/li>\n\n\n\n
  • Rock<\/strong>.Gitarrbaserad rockmusik och framf\u00f6r allt h\u00e5rdrock har sin basg\u00e5ng r\u00e4tt 
    h\u00f6gt, kring 80 – 120 Hz. <\/li>\n\n\n\n
  • Pop<\/strong>.Modern popmusik \u00e4r en blandning av disco och rock. En sv\u00e5r avv\u00e4gning. 
    Tydligast basg\u00e5ng kring 50 – 70 Hz. <\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n

    En “all\u00e4tande” h\u00f6gtalare b\u00f6r klara av \u00e5tminstone 45 – 50 Hz (F-3 dB) f\u00f6r att kunna \u00e5terge alla typer av musik njutbart. Givetvis kan inte alltid F-3 dB-punkten vara exakt anpassad. L\u00e5dvolymen kanske blir f\u00f6r stor eller f\u00f6r liten, elementets resonansfrekvens, Fs, kanske \u00e4r f\u00f6r h\u00f6gt f\u00f6r att f\u00e5 en l\u00e5g F-3 dB-punkt etc. Man b\u00f6r aldrig dimensionera en l\u00e5da vars F-3 dB punkt \u00e4r under elementets resonansfrekvens, d\u00e5 elementet f\u00f6rlorar mycket av sin effektt\u00e5lighet. <\/p>\n\n\n\n

    Bygger du l\u00e5da till bilen f\u00e5r du se upp med F-3 dB-punkten! En liten bil f\u00e5r mycket sv\u00e5rt att \u00e5terge l\u00e5ga frekvenser. Detta drabbar b\u00e5de ljudet och elementen. L\u00e5t inte l\u00e5dan g\u00e5 djupare \u00e4n ca 50 Hz i en liten bil, och runt 40 – 45 Hz i en st\u00f6rre bil – typ kombi! <\/p>\n\n\n\n

    I regel ska man bygga slutna l\u00e5dor till element med Q-v\u00e4rde mellan 0,45 – 0,85, medans element med Q-v\u00e4rde mellan 0,25 – 0,45 anv\u00e4nds till basreflexl\u00e5dor.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

    Hem > Diagram > F-3dB-punkten F-3dB punkten anges mycket ofta f\u00f6r h\u00f6gtalare och anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva hur djupt i frekvens konstruktionen kan spela! J\u00e4mf\u00f6relse mellan olika l\u00e5dor Att de olika l\u00e5dtyperna inte l\u00e5ter precis likadant \u00e4r klart. Men hur ser deras frekvensg\u00e5ng ut om man j\u00e4mf\u00f6r dem? Ta en titt p\u00e5 diagrammet nedan. I […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":232,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"slim_seo":{"title":"F-3dB-punkten - Hur Hifi - Här lär du dig att bygga dina egna högtalare, dina egna delningsfilter och lådkonstruktioner","description":"Hem > Diagram > F-3dB-punkten F-3dB punkten anges mycket ofta f\u00f6r h\u00f6gtalare och anv\u00e4nds f\u00f6r att beskriva hur djupt i frekvens konstruktionen kan spela! J\u00e4mf\u00f6rel"},"footnotes":""},"class_list":["post-241","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/241","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=241"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/241\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":744,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/241\/revisions\/744"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/232"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=241"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}