{"id":272,"date":"2025-09-20T13:08:00","date_gmt":"2025-09-20T11:08:00","guid":{"rendered":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/?page_id=272"},"modified":"2025-10-12T18:35:23","modified_gmt":"2025-10-12T16:35:23","slug":"allt-om-delningsfilter","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/delningsfilter\/allt-om-delningsfilter\/","title":{"rendered":"Allt om delningsfilter"},"content":{"rendered":"\n

Hem<\/a> > Delningsfilter<\/a> > Allt om delningsfilter<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r ska jag anstr\u00e4nga mig med att l\u00f6da ihop ett eget delningsfilter, n\u00e4r det finns s\u00e5 m\u00e5nga billiga att k\u00f6pa i butiken? Kommer jag verkligen att h\u00f6ra skillnad om jag spenderar n\u00e5gra extra 100 kronor p\u00e5 mitt filter?<\/p>\n\n\n\n

\"Delningsfilter\"
Delningsfilter<\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Det finns nog ingen del i en h\u00f6gtalare som \u00e4r s\u00e5 missf\u00f6rst\u00e5dd som det viktiga delningsfiltret. Man kan ha aldrig s\u00e5 fina och exklusiva element i sin v\u00e4lkonstruerade l\u00e5da, men ett felaktigt filter kan i b\u00e4sta fall ge d\u00e5ligt ljud, i s\u00e4msta fall kan det f\u00f6rst\u00f6ra b\u00e5de f\u00f6rst\u00e4rkare och element. Ett bra filter kan \u00e5 andra sidan v\u00e4ssa b\u00e5de nya och gamla konstruktioner.<\/p>\n\n\n\n

Vid en f\u00f6rsta anblick kan det kanske tyckas vara en enkel match att ordna filterbiten i en h\u00f6gtalare. Det \u00e4r bara att k\u00f6pa n\u00e5got f\u00e4rdigt fr\u00e5n hyllan och l\u00f6da fast. Snabbt och enkelt. L\u00e5ter g\u00f6r det, men det finns med allra st\u00f6rsta sannolikhet betydligt mer v\u00e4lljud att locka ur l\u00e5dan. Precis som de andra delarna i h\u00f6gtalaren finns det ett antal tumregler att h\u00e5lla sig till. Om man d\u00e4rtill har n\u00e5gon grundl\u00e4ggande f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r hur det fungerar kan man i alla fall komma mycket l\u00e5ngt.<\/p>\n\n\n\n

Varf\u00f6r filter?<\/h2>\n\n\n\n

Det finns framf\u00f6r allt tv\u00e5 viktiga sk\u00e4l till varf\u00f6r man har ett delningsfilter i en h\u00f6gtalare. Det ena \u00e4r att de flesta diskant- och mellanregisterelement helt enkelt inte t\u00e5l basljud. De g\u00e5r l\u00e4tt s\u00f6nder av \u00e4ven mycket sm\u00e5 effekter. D\u00e4rtill l\u00e5ter l\u00e4gre frekvenser illa i element som inte \u00e4r avsedda f\u00f6r dem.<\/p>\n\n\n\n

Det andra sk\u00e4let \u00e4r att h\u00f6gre frekvenser orsakar resonansfenomen i bas- och mellanregisterelement. Genom att filtrera bort de h\u00f6gre frekvenserna reduceras resonansproblemen. En annan positiv verkan av ett delningsfilter \u00e4r att den effekt man matar in i h\u00f6gtalaren fr\u00e5n f\u00f6rst\u00e4rkaren delas upp p\u00e5 flera element. I praktiken t\u00e5l d\u00e4rf\u00f6r hela system mer effekt \u00e4n vad de enskilda elementen \u00e4r m\u00e4rkta med.<\/p>\n\n\n\n

Genom att \u00e4ndra lite i filtret kan ocks\u00e5 oj\u00e4mn frekvensg\u00e5ng, \u00e5tminstone till en del, korrigeras. Filtret har \u00f6verhuvudtaget en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r b\u00e5de klangf\u00e4rg och stereobild. Det \u00e4r egentligen bara bredbandsh\u00f6gtalare, som ju \u00e4r t\u00e4nkta att \u00e5terge alla frekvenser, som kan klara sig utan filter.<\/p>\n\n\n\n

Impedans<\/h2>\n\n\n\n

Termen impedans f\u00f6rekommer ofta i elektriska sammanhang mer eller mindre korrekt. Det \u00e4r mycket vanligt att impedans f\u00f6rv\u00e4xlas med resistans. B\u00e5da termerna anger en komponents elektriska motst\u00e5nd med vissa v\u00e4sentliga skillnader. I korthet kan man s\u00e4ga att resistans anv\u00e4nds f\u00f6r att ange elektriskt motst\u00e5nd som \u00e4r oberoende av hur str\u00f6mmen varierar med tiden. F\u00f6r ett vanligt motst\u00e5nd (eller resistor) kan man d\u00e4rf\u00f6r tala om resistans, v\u00e4rdet \u00e4ndras inte n\u00e4r frekvensen \u00e4ndras. Det spelar teoretiskt ingen roll om man skickar en v\u00e4xelstr\u00f6m p\u00e5 2 Hz eller 100kHz genom en resistor, det elektriska motst\u00e5ndet \u00e4r alltid det samma. Andra typer av komponenter (t ex spolar och kondensatorer) uppvisar i st\u00e4llet ett mer eller mindre varierande motst\u00e5nd mot olika frekvenser, d\u00e5 \u00e4r det riktigt att tala om impedans.<\/p>\n\n\n\n

De tre komponenterna…<\/h2>\n\n\n\n

…i ett filter \u00e4r spolen, med induktans, som betecknas L i kopplingsschema, kondensatorn, med kapacitans, som betecknas C, och motst\u00e5nd, med resistans, som betecknas R.<\/p>\n\n\n\n

\n
\n
\"Spole\"
Spole (L)<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"Kondensator\"
Kondensator (C)<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n\n\n\n
\n
\"Motst\u00e5nd\"
Motst\u00e5nd (R)<\/figcaption><\/figure>\n<\/div>\n<\/div>\n\n\n\n

Det resistiva motst\u00e5ndet anv\u00e4nds ofta f\u00f6r att d\u00e4mpa en signal. Detta g\u00f6rs oberoende av frekvensen. En d\u00e4mpning p\u00e5 t ex 4 dB d\u00e4mpar 4 dB vid alla frekvenser. Spolen d\u00e4remot, \u00f6kar motst\u00e5ndet (eller impedansen) med \u00f6kad frekvens. Det omv\u00e4nda sker med kondensatorn, den \u00f6kar impedansen med minskad frekvens. Detta \u00e4r mycket anv\u00e4ndbart n\u00e4r man vill koppla ihop flera element och separera dem elektriskt ifr\u00e5n varandra. Det \u00e4r dock mycket viktigt att basens d\u00e4mpning upp\u00e5t i frekvens \u00e4r anpassad till diskantens d\u00e4mpning ned\u00e5t i frekvens. De f\u00e5r inte arbeta med samma frekvenser. Detta kan skada f\u00f6rst\u00e4rkaren, eller i b\u00e4sta fall kommer det bara l\u00e5ta s\u00e4mre. Om det motsatta sker, dvs elementen \u00e4r separerade med f\u00f6r l\u00e5ngt avst\u00e5nd till varandra, uppst\u00e5r en “glugg” i frekvensg\u00e5ngen, vilket inte heller l\u00e5ter speciellt bra. Detsamma kan uppkomma om h\u00f6gtalaren inte har impedanskorrigering, d\u00e5 delningsfiltret troligtvis inte st\u00e4mmer.<\/p>\n\n\n\n

Spolar och kondensatorer \u00e4r ocks\u00e5 vad man kallar f\u00f6r reaktiva element, det betyder att inte bara impedansen \u00e4ndras med frekvensen, utan ocks\u00e5 en fasf\u00f6rskjutning. Om en v\u00e4xelsp\u00e4nning l\u00e4ggs \u00f6ver en resistor kommer str\u00f6mmen genom den att ligga “i fas” med str\u00f6mmen. Samma v\u00e4xelsp\u00e4nning \u00f6ver en spole resulterar att str\u00f6mmen blir f\u00f6rdr\u00f6jd (eller fasf\u00f6rskjuten). En kondensator uppf\u00f6r sig precis tv\u00e4rt om mot en spole. Om en v\u00e4xelstr\u00f6m l\u00e4ggs p\u00e5, blir sp\u00e4nningen \u00f6ver kondensatorn f\u00f6rdr\u00f6jd. F\u00f6rdr\u00f6jningen eller fasf\u00f6rskjutningen i dessa sammanhang anges av vissa sk\u00e4l som grader. Str\u00f6mmen i en teoretiskt perfekt spole ligger 90 grader efter sp\u00e4nningen, i en kondensator ligger str\u00f6mmen 90 grader f\u00f6re (-90 grader).<\/p>\n\n\n\n

En h\u00f6gtalares elektriska motst\u00e5nd \u00e4r i h\u00f6gsta grad varierande med frekvensen. \u00c4ven str\u00f6mmens fasf\u00f6rskjutningen \u00e4ndras. Vissa h\u00f6gtalare utg\u00f6r ganska besv\u00e4rliga laster f\u00f6r en del f\u00f6rst\u00e4rkare. S\u00e4rskilt tungt blir det vid de frekvenser d\u00e5 impedansen \u00e4r l\u00e5g, samtidigt som fasvinkeln \u00e4r stor. Nu intr\u00e4ffar det mera s\u00e4llan om alla delar \u00e4r hela. D\u00e4remot kan ett trasigt eller felaktigt filter faktiskt f\u00f6rst\u00f6ra en f\u00f6rst\u00e4rkare. \u00c4ven en avbr\u00e4nd talspole i ett element kan f\u00e5 obehagliga f\u00f6ljdeffekter eftersom filtret d\u00e5 “tappar balansen”.<\/p>\n\n\n\n

I m\u00e5nga enklare filter som man kan k\u00f6pa f\u00e4rdiga har man helt gl\u00f6mt (eller inte brytt sig om) att ta h\u00e4nsyn till varierande impedans hos h\u00f6gtalarelementen. Man har antagit att h\u00f6gtalarelementen uppf\u00f6r sig som en resistor, n\u00e5got som mera s\u00e4llan \u00e4r sant. Med verkliga element blir frekvensg\u00e5ngen negativt p\u00e5verkad. Bot finns dock att tillg\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Branthet <\/h2>\n\n\n\n

Innan man p\u00e5 allvar ger sig i kast med att ber\u00e4kna ett delningsfilter brukar man i f\u00f6rv\u00e4g best\u00e4mma hur brant filtret ska vara. Brantheten, eller ordningen, \u00e4r ett m\u00e5tt p\u00e5 hur effektivt ett filter \u00e4r. Ett filter som inneh\u00e5ller ett reaktivt element (spole eller kondensator), s\u00e4gs vara av f\u00f6rsta ordningen. Tv\u00e5 reaktiva element bildar ett andra ordningens etc. I h\u00f6gtalarsammanhang anv\u00e4nds upp till 4:e ordningen.<\/p>\n\n\n\n

Man kan l\u00e4tt f\u00f6rledas att tro att ju brantare filter man har, desto b\u00e4ttre. Filtret blir ju trots allt effektivare som filter ju brantare det \u00e4r. Fr\u00e5gan \u00e4r tyv\u00e4rr mycket mer komplicerad \u00e4n s\u00e5, det finns en l\u00e5ng rad faktorer att ta h\u00e4nsyn till. Tabellen l\u00e4ngre ner p\u00e5 sidan sammanfattar egenskaperna. Ett filter blir alltid en kompromiss mellan olika egenskaper. Vilka som ska f\u00e5 v\u00e4ga tyngst \u00e4r lika mycket en fr\u00e5ga om tycke och smak, som vad h\u00f6gtalaren faktiskt ska anv\u00e4ndas till!<\/p>\n\n\n\n

Filtrets egenskaper<\/h2>\n\n\n\n

Nedan visas en tabell som sammanfattar egenskaperna och deras inverkan.<\/p>\n\n\n\n

\"Delningsfiltrets<\/figure>\n\n\n\n

D\u00e4mpning av resonanser<\/h3>\n\n\n\n

Det finns alltid mer eller mindre uttalade resonanser i ett h\u00f6gtalarelement. Den mest fundamentala (och l\u00e4gsta) \u00e4r den som alltid anges. I en bash\u00f6gtalare \u00e4r den en viktig del i ber\u00e4knandet av l\u00e5dstorleken. Diskant- och mellanregisterelement har en motsvarande resonans som m\u00e5ste ligga i ett d\u00e4mpat omr\u00e5de, ju mer d\u00e4mpning desto b\u00e4ttre. Break up-fenomen \u00e4r ocks\u00e5 n\u00e5got som undviks till stor del om filtret sk\u00e4r bort den \u00f6vre delen av frekvensomr\u00e5det d\u00e4r problemen brukar uppst\u00e5. Resonanser har en f\u00f6r\u00f6dande inverkan p\u00e5 ljudet. S\u00e4rskilt lite enklare element f\u00e5r ofta en mycket naturligare klang med ett brantare filter. <\/p>\n\n\n\n

Fasg\u00e5ng<\/h3>\n\n\n\n

Det m\u00e4nskliga \u00f6rat \u00e4r inte s\u00e5 k\u00e4nsligt f\u00f6r fasg\u00e5ngen hos en h\u00f6gtalare. Klangen f\u00f6r\u00e4ndras egentligen inte, men stereoperspektivet kan f\u00f6r\u00e4ndras om fasen \u00e4ndras mycket med frekvensen. Ljudet blir “platt” och ljudet blir sv\u00e5rare att lokalisera i rummet. Ett filter av f\u00f6rsta ordningen har faktiskt (teoretiskt) inga fasproblem alls, vilket har gjort det popul\u00e4rt hos m\u00e5nga audiofiler. Brantare filter och konstruktioner med m\u00e5nga element (m\u00e5nga filter) kan under vissa situationer ha en viss negativ inverkan p\u00e5 perspektivet, men effekten ska inte \u00f6verdrivas. <\/p>\n\n\n\n

Transientsvar<\/h3>\n\n\n\n

En transient (kort impuls) \u00e4r sv\u00e5r f\u00f6r en h\u00f6gtalare att \u00e5terge. En riktig reproduktion av den p\u00e5lagda signalen kr\u00e4ver mycket rak b\u00e5de frekvens- ock fasg\u00e5ng, en mycket ovanlig egenskap hos vanliga h\u00f6gtalare. Ett brant filter f\u00f6rvr\u00e4nger en transient ganska markant medan ett filter av f\u00f6rsta ordningen inte har n\u00e5gon inverkan alls. Precis som fasg\u00e5ngen f\u00f6rs\u00e4mras i system med m\u00e5nga och branta filter, f\u00f6rvr\u00e4ngs ocks\u00e5 transienter mer. Det har dock visat sig att fenomenen h\u00f6rs mindre \u00e4n vad man kan tro. En kurvas form har inte alltid s\u00e5 mycket att g\u00f6ra med hur \u00f6ra och hj\u00e4rna reagerar! <\/p>\n\n\n\n

Komplexitet och k\u00e4nslighet<\/h3>\n\n\n\n

Att ett filter blir komplext betyder inte bara att det blir dyrt, det blir ocks\u00e5 sv\u00e5rt att bygga! Ett filter av f\u00f6rsta ordningen \u00e4r f\u00f6red\u00f6mligt enkelt och det spelar inte s\u00e5 stor roll att de anv\u00e4nda komponenterna har exakt r\u00e4tt v\u00e4rde. Ett filter av 4:e ordningen d\u00e4remot \u00e4r ganska sv\u00e5rt att realisera i praktiken. Det har vad man kallar f\u00f6r h\u00f6g k\u00e4nslighet.  <\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven en ganska liten avvikelse fr\u00e5n ideala komponentv\u00e4rden kan inverka menigt p\u00e5 resultatet. Det \u00e4r ju mera s\u00e4llan som exakt det v\u00e4rde man har r\u00e4knat fram verkligen finns att k\u00f6pa. \u00c4ven oj\u00e4mnheter i h\u00f6gtalarelementets impedans st\u00f6r ett brant filters funktion. Problemen yttrar sig som oj\u00e4mnheter i frekvensg\u00e5ngen. <\/p>\n\n\n\n

Inverkan av f\u00f6rdr\u00f6jningar<\/h3>\n\n\n\n

Tidigare beskrevs hur elementens utformning och placering p\u00e5 baffeln kan inneb\u00e4ra att ljudet fr\u00e5n det ena elementet f\u00f6rdr\u00f6js n\u00e5got. \u00c4ven om elementen placeras p\u00e5 b\u00e4sta s\u00e4tt f\u00e5r man i alla fall en f\u00f6rdr\u00f6jning om lyssnaren inte sitter i j\u00e4mnh\u00f6jd med h\u00f6gtalaren. Om diskanten sitter ovanf\u00f6r mellanregistret och lyssnaren befinner sig en bit ovanf\u00f6r h\u00f6gtalaren f\u00e5r ljudet fr\u00e5n diskanten en n\u00e5got kortare v\u00e4g att g\u00e5. Dessa ofta oundvikliga f\u00f6rdr\u00f6jningar g\u00f6r frekvensg\u00e5ngen n\u00e5got oj\u00e4mn just d\u00e4r elementen lappar \u00f6ver varandra. Ju brantare filter som anv\u00e4nds desto mindre blir problemen. <\/p>\n\n\n\n

\u00d6kning av effektt\u00e5lighet<\/h3>\n\n\n\n

I ett system med flera h\u00f6gtalarelement f\u00f6rdelas f\u00f6rst\u00e4rkareffekten p\u00e5 de olika elementen. Av totalt 100 W hamnar kanske 80 i basen och 20 i diskanten. Hela h\u00f6gtalaren kan d\u00e4rf\u00f6r ofta klara mer \u00e4n vad de enskilda elementen g\u00f6r. Vad man dock m\u00e5ste vara uppm\u00e4rksam p\u00e5 \u00e4r att den uppgivna effektt\u00e5ligheten f\u00f6r diskant- och mellanregisterelement i allm\u00e4nhet \u00e4r angivna med filter! Lite l\u00f6mskt, men inte desto mindre \u00e4r det s\u00e5. Att f\u00f6r h\u00f6g effekt br\u00e4nner s\u00f6nder talspolen i ett element \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nt.  Men betydligt mindre effekter kan orsaka skada p\u00e5 annat s\u00e4tt. L\u00e4gre frekvenser, s\u00e4rskilt om de ligger n\u00e4ra elementets resonansfrekvens, f\u00e5r konen (eller domen) att r\u00f6ra sig mer. Vid en halvering av frekvensen blir r\u00f6relsen (minst) fyrdubblad. Den stora r\u00f6relsen ger distorsion och kan skada elementet.<\/p>\n\n\n\n

Ett brant filter tar bort skadliga l\u00e5ga frekvenser och \u00f6kar samtidigt effektt\u00e5ligheten f\u00f6r musik. Precis hur mycket g\u00e5r det inte att svara p\u00e5 eftersom det beror s\u00e5 mycket p\u00e5 musiktyp. F\u00f6r enskilda toner har filtret d\u00e4remot ingen inverkan. Att koppla ett diskantelement direkt till f\u00f6rst\u00e4rkaren utan filter \u00e4r direkt vanskligt; det g\u00e5r l\u00e4tt s\u00f6nder \u00e4ven p\u00e5 mycket l\u00e5g volym!<\/p>\n\n\n\n

Vilken branthet \u00e4r b\u00e4st?<\/h2>\n\n\n\n

Som s\u00e5 ofta \u00e4r det mycket en fr\u00e5ga om personligt tycke, men ocks\u00e5 lite om vad som \u00e4r mest l\u00e4mpat.  I en renodlad hifi-h\u00f6gtalare med tv\u00e5 eller tre element kan man kanske anv\u00e4nda ett filter av f\u00f6rsta ordningen, men det skulle vara direkt ol\u00e4mpligt i en “sl\u00e4ng och d\u00e4ng”-h\u00f6gtalare f\u00f6r det lokala k\u00e4llarbandet! Oftast \u00e4r ett filter av 2:a eller 3:e ordningen en l\u00e4mplig kompromiss i de flesta sammanhang och d\u00e4r avancerad m\u00e4tutrustning inte finns att tillg\u00e5. F\u00f6r det \u00e4r trots allt s\u00e5 att det perfekta filtret kr\u00e4ver en hel del m\u00e4tande.  Men, som det har p\u00e5pekats tidigare, ett intresserat \u00f6ra och ett gott t\u00e5lamod r\u00e4cker l\u00e5ngt!<\/p>\n\n\n\n

Vad s\u00e4ger verkligheten???<\/h2>\n\n\n\n

Vi har hittills bara studerat h\u00f6gtalarens delningsfilter p\u00e5 papperet. S\u00e5 l\u00e5ngt finns det inga st\u00f6rre hinder p\u00e5 v\u00e4gen, det g\u00e4ller bara att best\u00e4mma sig f\u00f6r vilken filosofi man t\u00e4nker g\u00e5 efter. Ska filtret vara brant och d\u00e4rmed komplicerat, eller ska det vara s\u00e5 enkelt och billigt som m\u00f6jligt?  Efter en stund med r\u00e4knedosan sitter man i alla fall d\u00e4r till slut med sin ritning och b\u00f6rjar k\u00e4nna sig mogen att oms\u00e4tta teorierna i ett fungerande filter. Det \u00e4r nu som den riktiga v\u00e4rlden visar sig fr\u00e5n sin trista sida. Teorin st\u00e4mmer s\u00e5d\u00e4r lagom bra med verkligheten!<\/p>\n\n\n\n

Fas- och frekvensg\u00e5ng<\/h2>\n\n\n\n

Om man tittar i n\u00e5gon tillverkares datablad p\u00e5 n\u00e5got element ser det n\u00e4stan alltid mycket snyggt och prydligt ut. Frekvensg\u00e5ngen \u00e4r rak som ett streck med mjuka och fina “h\u00f6rn” upp\u00e5t och ned\u00e5r i frekvens. Lika vanligt \u00e4r att det inte har s\u00e5 mycket med verkligheten att g\u00f6ra. Ett h\u00f6gtalarelements frekvens- och fasg\u00e5ng \u00e4r alltid mer eller mindre oj\u00e4mn. Det \u00e4r utomordentligt sv\u00e5rt att massproducera element som alltid blir exakt som det var t\u00e4nkt. Men att frekvensg\u00e5ngen \u00e4r en smula orolig \u00e4r egentligen inte det stora problemet. Avvikelser g\u00e5r, \u00e5tminstone till en del, att kompensera bort. Att fasg\u00e5ngen inte \u00e4r rak \u00e4r ett l\u00f6mskare problem. F\u00f6r det f\u00f6rsta redovisas den s\u00e4llan i databladen, f\u00f6r det andra \u00e4r det ganska sv\u00e5rt att f\u00f6ruts\u00e4ga hur den kommer att p\u00e5verka slutresultatet.<\/p>\n\n\n\n

De problem som kan uppst\u00e5 visar sig alltid runt h\u00f6gtalarens delningsfrekvenser. Om man skickar ut en och samma ton fr\u00e5n tv\u00e5 olika h\u00f6gtalarelement (vilket ju h\u00e4nder n\u00e4ra delningsfrekvensen) kommer signalernas relativa fasl\u00e4ge att p\u00e5verka hur starkt tonen \u00e5terges hos lyssnaren. Om dom ligger “i fas” (0 grader) kommer tonen att f\u00f6rst\u00e4rkas (3 dB), om dom ligger mer eller mindre ur fas blir tonen svagare. I extremfallet kan tonen fr\u00e5n de tv\u00e5 elementen ligga i “motfas” (180 grader), den blir d\u00e5 helt utsl\u00e4ckt.<\/p>\n\n\n\n

Prova alltid att polv\u00e4nda diskanten i ett tv\u00e5v\u00e4gssystem, eller mellanregistret i ett trev\u00e4gssystem f\u00f6r att f\u00e5 b\u00e4sta resultat!<\/p>\n\n\n\n

Impedans<\/h2>\n\n\n\n

Om alla h\u00f6gtalarelements elektriska motst\u00e5nd (impedans) var konstant trots varierande frekvens vore livet mycket l\u00e4ttare f\u00f6r h\u00f6gtalarkonstrukt\u00f6ren. Det \u00e4r inte nog med att impedansen varierar, det g\u00f6r impedansens fasvinkel ocks\u00e5. B\u00e5da fenomenen “st\u00f6r” delningsfiltrets funktion i st\u00f6rre eller mindre utstr\u00e4ckning. N\u00e4r impedansen \u00f6kar eller minskar \u00e4ndras den belastning h\u00f6gtalaren utg\u00f6r p\u00e5 filtret.  Resultatet \u00e4r att filtret d\u00e4mpar mindre om impedansen g\u00e5r upp och vise versa. \u00c4ven h\u00e4r g\u00e4ller att problemen m\u00e4rks tydligast runt delningsfrekvenserna.<\/p>\n\n\n\n

De kompensationsl\u00e4nkar som finns kan till stora delar avhj\u00e4lpa problemet. Om dom hamnar r\u00e4tt vill s\u00e4ga! De i databladen angivna parametrarna st\u00e4mmer inte alltid exakt. Men en kompensering som \u00e4r n\u00e5got lite fel \u00e4r i alla fall mycket b\u00e4ttre \u00e4n ingen alls. Ett allm\u00e4nt tips f\u00f6r att undvika problem \u00e4r att, om m\u00f6jligt, l\u00e4gga delningsfrekvensen d\u00e4r impedanskurvan \u00e4r n\u00e5gorlunda plan.<\/p>\n\n\n\n

Akustisk fas<\/h2>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte bara h\u00f6gtalarelementens fas- och frekvensg\u00e5ng och impedansens variationer som orsakar problem. Vi har tidigare ber\u00f6rt de f\u00f6rdr\u00f6jningar som kan uppkomma d\u00e5 den ljudalstrande delen av elementen inte sitter p\u00e5 samma st\u00e4lle djupledes i h\u00f6gtalarens front. Dessa f\u00f6rdr\u00f6jningar g\u00f6r ocks\u00e5 att toner fr\u00e5n tv\u00e5 olika element kommer “ur fas”, dvs ljudstyrkan \u00e4ndras. Det finns s\u00e5ledes totalt minst tre faktorer som p\u00e5verkar frekvensg\u00e5ngen. Det hela blir onekligen en smula komplicerat, f\u00f6r att inte s\u00e4ga mycket komplicerat!<\/p>\n\n\n\n

P\u00e5 marknaden finns det speciella datorprogram med tillh\u00f6rande m\u00e4tutrustning d\u00e4r man f\u00f6rst m\u00e4ter upp de ing\u00e5ende delarnas egenskaper. Man matar sedan in ungef\u00e4r hur man t\u00e4nkt att delningsfiltret ska se ut, hur elementen placeras osv. Sedan r\u00e4knar datorn l\u00e4nge och v\u00e4l p\u00e5 tusentals olika kombinationer av filterkomponenter. Till slut presenteras den b\u00e4sta kompromissen (f\u00f6r det blir det alltid) f\u00f6r anv\u00e4ndaren.  Intressant, men tyv\u00e4rr utom r\u00e4ckh\u00e5ll f\u00f6r amat\u00f6ren. <\/p>\n\n\n\n

Mer om delningsfilter…<\/h2>\n\n\n\n

Vilka delningsfrekvenser man ska v\u00e4lja h\u00f6r till de vanligare fr\u00e5gorna. Den avg\u00f6rande faktorn \u00e4r elementens frekvensomf\u00e5ng. Ett filter har inte en skarp gr\u00e4ns d\u00e4r man p\u00e5 ena sidan har full ljudstyrka och p\u00e5 andra sidan inget ljud alls. I praktiken minskar ljudstyrkan i en fallande b\u00e5ge och “brantheten” i denna kurva anges med decibel (dB).<\/p>\n\n\n\n

Ett 6 dB-filter d\u00e4mpar signalen \u00f6ver\/under delningsfrekvensen med 6 dB per oktav, ett 12 dB-filter d\u00e4mpar med 12 dB per oktav osv. En oktav \u00e4r dubbla eller halva frekvensen i f\u00f6rh\u00e5llande till angivna.<\/p>\n\n\n\n

Exempel: En diskant har ett filter p\u00e5 6 dB\/oktav som delar vid 3000 Hz. Det betyder att signalen \u00e4r d\u00e4mpad med 6 dB vid 1500 Hz. Om man spelar med ett ljudtryck av 110 dB, s\u00e5 spelar diskanten 110 dB vid frekvenser \u00f6ver 3000 Hz, 104 dB vid 1500 Hz, och 98 dB vid 750 Hz. Det kan vara mycket p\u00e5frestande f\u00f6r de flesta diskanter att spela h\u00f6gt vid s\u00e5 l\u00e5ga frekvenser.<\/p>\n\n\n\n

Probleml\u00f6sningar finns det alltid, och i detta tillf\u00e4lle \u00e4r de tre till antalet: Man l\u00e5ter bli att spela h\u00f6gt… man anv\u00e4nder filter med h\u00f6gre branthet (12 eller 18 dB\/oktav)… eller man delar h\u00f6gre i frekvens (ex. 4000 – 5000 Hz).<\/p>\n\n\n\n

De delningsfrekvenser man d\u00e5 ska v\u00e4lja<\/strong> beror som sagt p\u00e5 elementets frekvensomf\u00e5ng. Man b\u00f6r h\u00e5lla ett avst\u00e5nd fr\u00e5n gr\u00e4nserna med minst en oktav.<\/p>\n\n\n\n

Exempel: En bas med frekvensomr\u00e5det 30-4000 Hz – l\u00e4mplig delning: under 2000 Hz. Ett mellanregister med omr\u00e5det 500-5000 Hz – l\u00e4mplig delning: 1000 Hz och 2500 Hz. Givetvis g\u00e5r det att t\u00e4nja gr\u00e4nserna genom att v\u00e4lja h\u00f6gre branthet p\u00e5 filtret. Dock g\u00e5r det \u00e5t fler komponenter i ett filter med h\u00f6gre branthet, samt att elementens reaktionstid (transientegenskap) f\u00f6rs\u00e4mras. <\/p>\n\n\n\n

Vid val av komponenter<\/strong> b\u00f6r man h\u00e5lla sig till grov tr\u00e5d i samtliga spolar (1,2-2 mm), p\u00e5 grund av att en tunn tr\u00e5d har en h\u00f6g resistans. Det betyder att den kommer att bli varm, och ju varmare den blir desto s\u00e4mre ledningsf\u00f6rm\u00e5ga f\u00e5r den. St\u00f6rre delen av den inmatade effekten kommer allts\u00e5 att g\u00e5 \u00e5t till v\u00e4rme i spolarna. Dessutom kommer resistansen i spolen att p\u00e5verka elementens m\u00e4tv\u00e4rden negativt, vilket resulterar i en felavst\u00e4md h\u00f6gtalare.<\/p>\n\n\n\n

Vissa spolar kan vara lindade p\u00e5 j\u00e4rnpulverk\u00e4rna (ferritk\u00e4rna). Dessa ferrit-k\u00e4rnor m\u00e4ttas mycket snabbt \u00e4ven med en f\u00f6rh\u00e5llandevis l\u00e5g ineffekt (ca 4 watt och upp\u00e5t). N\u00e4r d\u00e5 denna k\u00e4rna m\u00e4ttas genererar den en mycket kraftig distorsion. L\u00f6sningen f\u00f6r att undvika detta \u00e4r helt enkelt spolar utan k\u00e4rna. Hittar man inte en f\u00e4rdig komponent med utr\u00e4knat v\u00e4rde g\u00e5r det (f\u00f6r de enklare filtertyperna) bra att ta n\u00e4rmaste standardv\u00e4rde. F\u00f6r de brantare varianterna kan det vara l\u00e4mpligt att parallell- och seriekoppla f\u00f6r att komma r\u00e4tt.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hem > Delningsfilter > Allt om delningsfilter Varf\u00f6r ska jag anstr\u00e4nga mig med att l\u00f6da ihop ett eget delningsfilter, n\u00e4r det finns s\u00e5 m\u00e5nga billiga att k\u00f6pa i butiken? Kommer jag verkligen att h\u00f6ra skillnad om jag spenderar n\u00e5gra extra 100 kronor p\u00e5 mitt filter? Det finns nog ingen del i en h\u00f6gtalare som \u00e4r […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":269,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"slim_seo":{"title":"Allt om delningsfilter - Hur Hifi - Här lär du dig att bygga dina egna högtalare, dina egna delningsfilter och lådkonstruktioner","description":"Hem > Delningsfilter > Allt om delningsfilter Varf\u00f6r ska jag anstr\u00e4nga mig med att l\u00f6da ihop ett eget delningsfilter, n\u00e4r det finns s\u00e5 m\u00e5nga billiga att k"},"footnotes":""},"class_list":["post-272","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/272","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=272"}],"version-history":[{"count":10,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/272\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":887,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/272\/revisions\/887"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/269"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=272"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}