{"id":319,"date":"2025-09-20T13:51:48","date_gmt":"2025-09-20T11:51:48","guid":{"rendered":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/?page_id=319"},"modified":"2025-09-27T15:19:45","modified_gmt":"2025-09-27T13:19:45","slug":"hogtalarkabel","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/den-fardiga-ladan\/hogtalarkabel\/","title":{"rendered":"H\u00f6gtalarkabel"},"content":{"rendered":"\n

Hem<\/a> > Den f\u00e4rdiga l\u00e5dan<\/a> > H\u00f6gtalarkabel<\/p>\n\n\n\n

En ofta bortgl\u00f6md del av systemet \u00e4r de stackars h\u00f6gtalarkablarna. L\u00e5t oss p\u00e5minna oss om dessa.<\/p>\n\n\n\n

H\u00f6gtalarkabeln – en l\u00e4nk i kedjan<\/h2>\n\n\n\n
\"H\u00f6gtalarkabel\"<\/figure>\n\n\n\n

Att kalla kabeln f\u00f6r den enskilt viktigaste l\u00e4nken i en anl\u00e4ggning vore att ta i, men man ska h\u00e5lla i minnet att den kommer in mellan varje del i en ljudkedja. \u00c4nd\u00e5 \u00e4r det h\u00f6gtalarkabeln som har den sv\u00e5raste uppgiften. L\u00e5gniv\u00e5kabeln har det betydligt b\u00e4ttre f\u00f6rsp\u00e4nt eftersom de elektriska f\u00f6ruts\u00e4ttningarna mellan apparaterna \u00e4r mer v\u00e4ldefinierade. H\u00f6gtalarkabeln d\u00e4remot uts\u00e4tts f\u00f6r avsev\u00e4rda str\u00f6m-och sp\u00e4nningsf\u00f6rlopp och f\u00e5r finna sig i att kopplas samman med h\u00f6gst varierande och komplexa h\u00f6gtalarlaster. De elektriska parametrarna hos en h\u00f6gtalarkabel kommer d\u00e4rf\u00f6r alltid att p\u00e5verka ljudet mer \u00e4n l\u00e5gniv\u00e5kablarna.<\/p>\n\n\n\n

Likv\u00e4l som att h\u00f6gtalaren har ett impedansf\u00f6rlopp, har ocks\u00e5 en kabel det, om \u00e4n linj\u00e4rare. Kabeln utg\u00f6r f\u00f6rst och fr\u00e4mst ett likstr\u00f6msmotst\u00e5nd, eller DC-resistans som minskar med \u00f6kad ledartjocklek. Skall kabeln forsla mycket str\u00f6m m\u00e5ste den allts\u00e5 vara grov.<\/p>\n\n\n\n

H\u00f6gtalarkabeln best\u00e5r av tv\u00e5 ledare, varf\u00f6r den ocks\u00e5 m\u00e5ste betraktas som en spole (med induktans) och som en kondensator (med kapacitans). Dessa tv\u00e5 impedanskomponenter \u00e4r frekvensberoende och saknar d\u00e4rf\u00f6r betydelse s\u00e5 l\u00e4nge vi r\u00f6r oss med ren likstr\u00f6m. En musiksignal \u00e4r emellertid allt annat \u00e4n ren likstr\u00f6m! Den \u00e4r ist\u00e4llet likstr\u00f6m med ett \u00f6verlagrat, mycket varierande frekvensinneh\u00e5ll – sj\u00e4lva musiksignalen.

P\u00e5 grund av sin spolverkan och kapacitans<\/strong> kommer kabeln att ut\u00f6va ett med frekvensen skiftande motst\u00e5nd. Eftersom vi i h\u00f6gtalarsammanhang r\u00f6r oss med l\u00e5ga impedanser (ofta 2-10 ohm) blir kapacitansens inverkan t\u00e4mligen f\u00f6rsumbar. V\u00e4rre \u00e4r det med induktansen. Den \u00f6kar motst\u00e5ndet med \u00f6kad frekvens och best\u00e4ms av de b\u00e5da ledarnas l\u00e4ge i f\u00f6rh\u00e5llande till varandra. L\u00e5g induktans (spolverkan) f\u00e5r man n\u00e4r ledarna \u00e4r mycket n\u00e4ra varandra t.ex. i en koaxialkabel. Den har \u00e5 andra sidan h\u00f6g kapacitans (kondensatorverkan). Kapacitansen sjunker med \u00f6kat avst\u00e5nd mellan ledarna, men d\u00e5 \u00f6kar ist\u00e4llet induktansen (p g a att slingan sp\u00e4nner upp en st\u00f6rre area, vilket f\u00e5ngar mer magnetiskt f\u00e4lt). Ju h\u00f6gre induktans, desto l\u00e4ngre ner i tonomr\u00e5det b\u00f6rjar kabelns d\u00e4mpning, en d\u00e4mpning som dessutom \u00f6kar med 6dB\/oktav.

Man har ju l\u00e4rt sig att det \u00e4r bra att ha grova h\u00f6gtalarkablar<\/strong>, men tyv\u00e4rr \u00f6kar induktansen med \u00f6kad grovlek p\u00e5 parledande kablar. Man kan f\u00f6rs\u00f6ka \u00f6verbrygga induktans\u00f6kningen genom att anv\u00e4nda koaxialkablar (ena polen runt en mittpol) eller \u00e4nnu effektivare, genom att fl\u00e4ta ihop m\u00e5nga sm\u00e5 ledare. En alltf\u00f6r tjock ledare lider ocks\u00e5 av den s k skin-effekten. Beroende p\u00e5 frekvens tr\u00e4nger signalen in olika djupt i ledaren. De h\u00f6gsta frekvenserna g\u00e5r bara p\u00e5 ytan och ser f\u00f6ljaktligen en h\u00f6gre resistans \u00e4n bastonerna, som tr\u00e4nger in p\u00e5 djupet och utnyttjar en st\u00f6rre del av koppararean.
Kabelns effektiva resistans \u00e4ndrar sig med frekvensen, vilket inte \u00e4r \u00f6nskv\u00e4rt eftersom signalen d\u00e5 behandlas p\u00e5 olika s\u00e4tt.<\/p>\n\n\n\n

Intr\u00e4ngningsdjupet i koppar \u00e4r 15mm vid 20 Hz, men bara 0,5mm vid 20 kHz. F\u00f6r att komma bort fr\u00e5n problemet kan man g\u00f6ra koppartr\u00e5den s\u00e5 pass tunn att skinn-effektens p\u00e5verkan hamnar s\u00e5 pass h\u00f6gt upp i frekvens att det inte kan p\u00e5verka audio-omr\u00e5det. Eftersom skin-effekten \u00f6kar med \u00f6kad ledardiameter m\u00e5ste diametern begr\u00e4nsas till 1mm vilket ger en grovlek p\u00e5 0,78 kvadratmillimeter.
Motst\u00e5ndet i en s\u00e5 pass tunn kabel blir f\u00f6rst\u00e5s p\u00e5 tok f\u00f6r h\u00f6gt, och f\u00f6rutom att systemets d\u00e4mpfaktor ryker all v\u00e4rldens v\u00e4g, tappar f\u00f6rst\u00e4rkaren kontakten med h\u00f6gtalarna, och fr\u00e4mst basen f\u00f6rlorar sin kontroll.

F\u00f6r att minska resistansen kan man<\/strong>, som f\u00f6r att minska induktansen, parallell-koppla flera tunna ledare. F\u00f6r att inte \u00f6ka skin-effekten m\u00e5ste emellertid varje tr\u00e5d i bunten isoleras, annars kommer bunten rent elektriskt att fungera som en enda ledardiameter varvid skin-effekten rusar i h\u00f6jden.
Dessutom skapar en oisolerad kabelbunt miljoner nya inb\u00f6rdes metall\u00f6verg\u00e5ngar mellan tr\u00e5darna, och elektronfl\u00f6det kommer att sicksacka sig fram p\u00e5 ett ogynnsamt s\u00e4tt. \u00d6verg\u00e5ngarna blir l\u00e4tt orena och signalen distorderas. Isolerar man d\u00e4remot ledarna fr\u00e5n varandra h\u00e5lls skin-effekten i schack samtidigt som elektronfl\u00f6det kan h\u00e5llas renare.

Sammantaget inser man snart att det kanske \u00e4r b\u00e4ttre<\/strong> att anv\u00e4nda tv\u00e5 mindre grova parledare parallellt, f\u00f6r att f\u00e5 l\u00e4gre induktans, \u00e4n en grov dubbelledare med samma resistans. Dubblerar man en redan befintlig h\u00f6gtalarkabel halverar man dess resistans, utan att \u00f6ka induktansen. Det h\u00e4r g\u00e5r att g\u00f6ra utan att h\u00f6gtalaren har separata kontakter f\u00f6r de olika registren, men det blir naturligtvis \u00e4nnu en f\u00f6rb\u00e4ttring om den faktiskt har det.

Det finns dock uppenbara elektriska problem med flerledartekniken eftersom de sammantvinnade ledarna p\u00e5verkar varandra magnetiskt och dessutom ger en avsev\u00e4rd kapacitans\u00f6kning i kabeln.
Trots allt resulterar kopplingen n\u00e4stan alltid i en uppstramad dynamikf\u00f6rm\u00e5ga och en f\u00f6rb\u00e4ttrad separation och detaljuppl\u00f6sning. Man vinner ocks\u00e5 en \u00f6kad bandbredd och framf\u00f6rallt basen brukar bli b\u00e5de djupare, renare och sn\u00e4rtigare. Subjektivt verkar det ocks\u00e5 som om man \u00f6kat p\u00e5 n\u00e5gra dB i effekt.<\/p>\n\n\n\n

Olika kablar<\/h2>\n\n\n\n

Det h\u00e4r kan man utnyttja f\u00f6r att g\u00e5 ytterligare ett steg i f\u00f6rfining. Man kan s\u00e5ledes anpassa varje kabelpar till sitt specifika tonregister. T.ex. kan man kombinera en mycket grov kopparledare i basregistret med en tunn men mer detaljerad och diskantutstr\u00e4ckt silverkoaxial till de \u00f6vre registren. Man skulle kunna kalla detta f\u00f6r en hybridkabel och den utg\u00f6r ett billigare alternativ till alla exotiska f\u00f6rs\u00f6k att bem\u00e4stra b\u00e5de resistans och kapacitans i en och samma kabel.<\/p>\n\n\n\n

Nu kan man tycka att har man redan g\u00e5tt s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt s\u00e5 varf\u00f6r inte l\u00f6pa linan ut. Varf\u00f6r inte l\u00e5ta varje delningsregister med sin egen h\u00f6gtalarkabel drivas av ett eget slutsteg? D\u00e5 har vi kommit in p\u00e5 bi-amping, en oundviklig f\u00f6rl\u00e4ngning av bi-wiring. I sitt grundutf\u00f6rande kr\u00e4ver det tv\u00e5 stereoslutsteg och h\u00f6gtalare med tv\u00e5 separerbara filtering\u00e5ngar. Enklast blir det om slutstegen \u00e4r identiska. I annat fall b\u00f6r de ha samma ing\u00e5ngsimpedans och k\u00e4nslighet. F\u00f6rsteget m\u00e5ste ha tv\u00e5 parallella stereo-utg\u00e5ngar f\u00f6r att driva vardera slutsteget. En tumregel \u00e4r att f\u00f6rsteget inte heller b\u00f6r lastas med l\u00e4gre impedans \u00e4n 25kOhm, vilket motsvarar en ing\u00e5ngsimpedans p\u00e5 50kOhm per slutsteg (ett standardv\u00e4rde).<\/p>\n\n\n\n

Parallellkopplingen av slutsteg g\u00f6r att varje register i tv\u00e5v\u00e4gssystemet drivs av en f\u00f6rst\u00e4rkare. Den ena stereof\u00f6rst\u00e4rkaren tar allts\u00e5 hand om basen (en f\u00f6rst\u00e4rkarkanal per h\u00f6gtalare) och den andra tar hand om de \u00f6vriga registren. En uppenbar f\u00f6rdel \u00e4r att man p\u00e5 detta s\u00e4tt f\u00f6rdubblar den tillg\u00e4ngliga f\u00f6rst\u00e4rkareffekten och d\u00e4rmed minskar distorsionen. Man f\u00e5r med andra ord ett renare ljud vid en given effekt, samtidigt som man kan spela h\u00f6gre. Man f\u00e5r ocks\u00e5 en avsev\u00e4rd uppstramning i basen, som blir b\u00e5de renare och djupare. Som bivirningen fast \u00e4nnu b\u00e4ttre. Diskant\u00e5tergivningen blir heller aldrig lika pressad som \u00f6ver ett enda stereoslutsteg (beroende p\u00e5 slutsteg naturligtvis), och ljudbilden sl\u00e4pper b\u00e4ttre fr\u00e5n h\u00f6gtalarna.

Det finns nu \u00e4nnu en mycket frestande m\u00f6jlighet att finslipa kopplingen ytterligare<\/strong>. Varf\u00f6r inte i analogi med hybridkabeln, anv\u00e4nda olika slutsteg till olika tonomr\u00e5den? Om t ex ett klass A slutsteg nu har s\u00e5 f\u00f6rfinisk diskant\u00e5tergivning men saknar den d\u00e4r riktiga bastyngden, varf\u00f6r d\u00e5 inte l\u00e5ta det ta hand om enbart diskanten och kombinera det med ett biffigt AB-slutsteg i basen?<\/p>\n\n\n\n

Det hela g\u00e5r mycket bra under f\u00f6ruts\u00e4ttning att f\u00f6rst\u00e4rkarna har samma ing\u00e5ngsk\u00e4nslighet och samma in-impedans. Alternativt kan ett eller b\u00e5da slutstegen ha niv\u00e5reglering p\u00e5 ing\u00e5ngen (inte s\u00e5 vanligt i l\u00e4gre prisklasser) s\u00e5 att man kan justera in en homogen klang. P\u00e5 k\u00f6pet har man d\u00e5 dessutom f\u00e5tt en liten tonkontrollsfunktion.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rdelarna med den h\u00e4r typen av koppling \u00e4r m\u00e5nga. Man utnyttjar till fullo varje enskild f\u00f6rst\u00e4rkare till det den \u00e4r b\u00e4st p\u00e5. T ex transistorer i basen och r\u00f6r i diskanten. Nu talar vi om verkliga gourmetblandningar! Det g\u00e4ller bara att f\u00e5 de olika klangerna att homogenisera i en och samma h\u00f6gtalare, vilket inte alltid \u00e4r s\u00e5 l\u00e4tt. Det \u00e4r \u00e5 andra sidan v\u00e4l v\u00e4rt att experimentera p\u00e5 det h\u00e4r s\u00e4ttet.<\/p>\n\n\n\n

Eller ska vi g\u00f6ra s\u00e5 h\u00e4r<\/h2>\n\n\n\n

Det finns en alternativ koppling f\u00f6r att uppn\u00e5 maximal kanalseparation. Utg\u00e5r vi fr\u00e5n v\u00e5rt bivirade tv\u00e5v\u00e4gssystem s\u00e5 kan vi ist\u00e4llet koppla ett stereoslutsteg till vardera h\u00f6gtalaren. F\u00f6rst\u00e4rkarens ena kanal tar d\u00e5 hand om h\u00f6gtalarens \u00f6vre register och den andra kanalen tar det l\u00e4gre, men i samma h\u00f6gtalare v\u00e4l att m\u00e4rka. Man f\u00e5r d\u00e5 en total separation mellan h\u00f6ger och v\u00e4nster h\u00f6gtalare och utnyttjar CD-mediets stora kanalseparation fullt ut.<\/p>\n\n\n\n

Trots att man kan tycka att f\u00f6rst\u00e4rkaren blir snedbelastad kan den h\u00e4r kopplingen vara ypperlig p\u00e5 l\u00e4ttdrivna h\u00f6gtalare. \u00c4r h\u00f6gtalaren d\u00e4remot tr\u00f6gdriven kan man r\u00e5ka ut f\u00f6r problem. D\u00e5 baskanalen ofta slukar mera effekt kan det uppst\u00e5 pumpningseffekter i diskantkanalen vid starka ljudniv\u00e5er. Basen tar med andra ord n\u00e4tdelsenergi fr\u00e5n diskanten.<\/p>\n\n\n\n

\u00c4ven den h\u00e4r kopplingen \u00e4r v\u00e4rd att prova men man f\u00e5r vara beredd p\u00e5 bieffekterna.<\/p>\n\n\n\n

Aktiv delning<\/h2>\n\n\n\n

V\u00e5ra tidigare kopplingar har utnyttjat h\u00f6gtalarens eget inbyggda delningsfilter. Skulle man vara kritisk kan man tycka att bi-ampningen blir som att kl\u00e4mma ihop en vattenslang med fullt tryck ist\u00e4llet f\u00f6r att reglera fl\u00f6det med kranen. Hur skulle det vara om man kunde g\u00e5 f\u00f6rbi h\u00f6gtalarens filter och direktkoppla f\u00f6rst\u00e4rkaren till respektive register?<\/p>\n\n\n\n

F\u00e5 h\u00f6gtalare l\u00e4mnar den m\u00f6jligheten \u00f6ppen med mindre \u00e4n att man ger sig in i konstruktionen och kopplar f\u00f6rbi filtret. Ist\u00e4llet f\u00f6r att dela upp registren efter att signalen f\u00f6rst\u00e4rkts, s\u00e5 varf\u00f6r inte helt sonika dela upp den innan effektf\u00f6rst\u00e4rkningen, mellan f\u00f6r- och slutsteg? Nu talar vi allts\u00e5 om aktiv delning, d\u00e4r varje effektf\u00f6rst\u00e4rkare skr\u00e4ddarsys till sitt specifika h\u00f6gtalarelement. F\u00f6rdelarna \u00e4r m\u00e5nga. F\u00f6rst\u00e4rkarna beh\u00f6ver t ex bara vara m\u00e5ttligt effektstarka f\u00f6r att kunna ge h\u00f6gt ljudtryck eftersom det \u00e4r systemets samlade effekt som r\u00e4knas. Blygsamma effekter betyder n\u00e4stan (n\u00e4stan!) alltid renare ljud, eftersom f\u00e4rre komponenter sitter i signalkedjan. Valet av komponenter blir \u00e5 andra sidan helt avg\u00f6rande.<\/p>\n\n\n\n

Eftersom varje f\u00f6rst\u00e4rkare anpassas till sin uppgift beh\u00f6ver man inte riskera att den arbetar utanf\u00f6r eller \u00f6ver sin f\u00f6rm\u00e5ga. Resultatet blir – har ni h\u00f6rt det f\u00f6rut – l\u00e4gre distorsion, st\u00f6rre dynamik och h\u00e4pnadsv\u00e4ckande goda basegenskaper. De klang-f\u00f6rb\u00e4ttringar vi redan f\u00e5tt av bivirningen och framf\u00f6r allt bif\u00f6rst\u00e4rkningen \u00f6kar ytterligare, ofta dramatiskt. Till priset av fler f\u00f6rst\u00e4rkande enheter vinner man b\u00e5de effekt, l\u00e4gre distorsion och framf\u00f6r allt st\u00f6rre anpassningsfrihet mellan olika h\u00f6gtalarenheter.
Det sista \u00e4r ett avg\u00f6rande sk\u00e4l till att drivningen \u00e4r mycket vanlig i proffs-sammanhang. P\u00e5 hemmafronten \u00e4r aktiv drivning vanligast p\u00e5 basmoduler.<\/p>\n\n\n\n

Nackdelar? Jo, det hela kr\u00e4ver fler aktiva f\u00f6rst\u00e4rkarsteg i den redan s\u00e5 br\u00e4ckliga signalkedjan mellan f\u00f6r- och slutsteg. Det visar sig ocks\u00e5 att det inte alltid l\u00e5ter b\u00e4ttre med ett aktivt filter i det k\u00e4nsliga diskantregistret. Boven i dramat \u00e4r naturligtvis de ing\u00e5ende aktiva sm\u00e5signalkomponenterna. H\u00e4r \u00e4r ibland det hederliga passiva h\u00f6gtalarfiltret \u00f6verl\u00e4gset.<\/p>\n\n\n\n

Dielektriskt absorbtion<\/h2>\n\n\n\n

Signalen p\u00e5verkas \u00e4ven av valet av isolationsmaterial mellan ledarna. Varje ledare beh\u00f6ver isoleras fr\u00e5n sin omgivning, inte bara elektriskt utan \u00e4ven fr\u00e5n luftens f\u00f6roreningar som annars f\u00e5r en kabel att snabbt \u00e5ldras.<\/p>\n\n\n\n

Av de elektriska parametrarna \u00e4r det kapacitansen som p\u00e5verkas av isolations-materialet, beroende p\u00e5 hur mycket materialet suger \u00e5t sig av signalenergin (f\u00f6r att med viss f\u00f6rdr\u00f6jning d\u00e4refter frig\u00f6ra energin tillbaka till signalen). Fenomenet kallas dielektriskt absorbtion och kan liknas vid att materialet har ett “elektriskt minne” eller “eftersl\u00e4pande elektriskt eko”.<\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r en signal passerar i kabeln lagras en del av energin i isoleringen, d v s dielektrikumet “minns” signalen. Med viss f\u00f6rdr\u00f6jning frig\u00f6rs sedan denna energi som i sin tur skapar en signal som inte har med originalet att g\u00f6ra. Detta eko eller minne saboterar originalsignalen. Minsta m\u00f6jliga energilagring och den snabbaste frig\u00f6relsen av densamma ger den klaraste musik\u00e5tergivningen. B\u00e4st, d v s l\u00e4gst absorbtion och d\u00e4rmed minst kondensatorverkan, \u00e4r luft och efter det kommer teflon och luftfylld polypropylen.

En ofta bortgl\u00f6md faktor \u00e4r kabelns mekaniska stabilitet<\/strong>. Tv\u00e5 ledare som ligger n\u00e4ra p\u00e5verkar varandra med en magnetisk kraft. En varierande musiksignal g\u00f6r att ledarna r\u00f6r p\u00e5 sig och denna mekaniska p\u00e5verkan modulerar kabelns elektriska parametrar. Dessa modulerar i sin tur musiksignalen, och distorsion uppst\u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6rv\u00e5nansv\u00e4rt mycket ljud kommer ur t.ex. en l\u00f6st lindad spole p\u00e5 grund av vibrationerna som de magnetiska krafterna orsakar. Klart h\u00f6rbart f\u00f6r det m\u00e4nskliga \u00f6rat, och helt klart tj\u00e4nar en kabel p\u00e5 en stabil mekanisk uppbyggnad.<\/p>\n\n\n\n

Slutkl\u00e4m<\/h2>\n\n\n\n

Kablarna i en musikanl\u00e4ggning skall allts\u00e5 koppla samman de olika delarna med varandra. De ska \u00f6verf\u00f6ra signalen fr\u00e5n en enhet till en annan, utan att p\u00e5verka den.
Ett \u00e4r i alla fall s\u00e4kert: Korta signalv\u00e4gar ger alltid<\/em> b\u00e4ttre resultat…<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Hem > Den f\u00e4rdiga l\u00e5dan > H\u00f6gtalarkabel En ofta bortgl\u00f6md del av systemet \u00e4r de stackars h\u00f6gtalarkablarna. L\u00e5t oss p\u00e5minna oss om dessa. H\u00f6gtalarkabeln – en l\u00e4nk i kedjan Att kalla kabeln f\u00f6r den enskilt viktigaste l\u00e4nken i en anl\u00e4ggning vore att ta i, men man ska h\u00e5lla i minnet att den kommer in mellan […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":292,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"slim_seo":{"title":"H\u00f6gtalarkabel - Hur Hifi - H\u00e4r l\u00e4r du dig att bygga dina egna h\u00f6gtalare, dina egna delningsfilter och l\u00e5dkonstruktioner","description":"Hem > Den f\u00e4rdiga l\u00e5dan > H\u00f6gtalarkabel En ofta bortgl\u00f6md del av systemet \u00e4r de stackars h\u00f6gtalarkablarna. L\u00e5t oss p\u00e5minna oss om dessa. H\u00f6gtalarkabeln - en l\u00e4n"},"footnotes":""},"class_list":["post-319","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/319","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=319"}],"version-history":[{"count":7,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/319\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":760,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/319\/revisions\/760"}],"up":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/292"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/drkrupp.se\/hifi\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=319"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}