Hem > Högtalarlådor > Basreflexröret
Ett rör förändrar en sluten låda till en basreflexlåda
Om basreflexröret
Om en sluten låda kompletteras med en öppning förändras lådans egenskaper markant och man får en s k basreflexlåda. Röret i lådan är utformat så att lådan bildar en akustisk resonanskammare, vars resonans vanligen väljs så att den överensstämmer med element och låda.
Om konen rör sig med en frekvens nära basreflexresonansen blir resultatet ett högre ljudtryck än om resonansen inte hade funnits där. Runt resonansen kommer nästan allt ljud från röret. Ovanför och under resonansen kommer ljudet huvudsakligen direkt från konen. Vid resonansfrekvensen arbetar lådan som en akustisk fasvändare och det är detta som gör att basen inte släcks ut genom akustisk kortslutning.
Hur du räknar på basreflexrör kan du läsa i min formelsamling.
Förhållandet mellan port och låda
Om volymen i en låda ökar, så måste portlängden minskas för att få samma avstämningsfrekvens.
Om volymen i en låda minskar, så måste portlängden ökas för att få samma avstämningsfrekvens.
Om den totala portarean ökar (t.ex genom att man använder flera rör, eller ett större), måste längden ökas för att få samma avstämningsfrekvens.
Om den totala portarean minskar, måste längden minskas för att få samma avstämningsfrekvens.
Det spelar ingen roll om man har ett eller flera portningsrör i lådan så länge de är rätt beräknade. Det viktiga om man vill ha flera rör är att de har samma area och längd som ett rör skulle ha.
Formeln för att räkna ut aren på ett rör är: radie x radie x Pi: r x r x 3,14.
Om man då vill ha flera rör i sin låda så räknar man ut ett rör enligt formeln för basreflexrör med samma diameter som den sammanlagda arean av de mindre rör som man ska använda.
Exempel: ett rör på 184 cm2 motsvarar två rör på 92 cm2 vardera eller tre rör med arean 61,3 cm2 per styck.
Rördiameter kontra rörareor:
5 cm diamater = 19,62 cm2
6 cm diamater = 28,26 cm2
7 cm diameter = 38,46 cm2
8 cm diameter = 50,24 cm2
9 cm diameter = 63,58 cm2
10 cm diameter = 78,5 cm2
11 cm diameter = 94,98 cm2
12 cm diameter = 113,04 cm2
13 cm diameter = 132,66 cm2
14 cm diameter = 153,86 cm2
15 cm diameter = 176,62 cm2
Och så vidare.
Om man ökar diametern på ett rör med ett visst antal procent så ökar också rörets längd med lika många procent.
Exempel: ett rör med 10 cm diameter har en längd på 6 cm, om man då ökar diametern med 30 procent till 11,4 cm (arean ökar från 78,5 cm2 till 102,04 cm2) då blir längden 7,8 cm.
Detta gäller då man önskar samma avstämningsfrekvens och måste öka längden på röret av någon anledning. Allt detta gäller också om rören är fyrkantiga eller trekantiga, det är arean kontra längd som är viktig.
Exempel på frekvenskurva om man räknar fel
Röd kurva: vad som händer när man stoppar in ett rör till med samma dimensioner:
Röd kurva: Vad som händer om man halverar rörlängden:
Röd kurva: vad som händer om du dubblerar lådvolymen med samma rör:
Röd kurva: Vad som händer om du dubblar rörlängden:
